För några år sedan förlorade programmeraren James Damore sitt jobb på techbolaget Google. Skälet var att Damore hade kommenterat en intern utbildning om jämställdhet och mångfald på ett sätt som inte uppskattades av HR-avdelningen. Händelsen fick mycket uppmärksamhet och gav en inblick i hur politik hade kommit att bli en viktig del av Googles interna liv.
Något liknande har nu upprepats. Nyligen fick programmeraren Taras Kobernyk sparken från Googles Zürichkontor. Inte för att han missköte sitt arbete eller hade varit illojal med företaget. Han hade blott ifrågasatt varför Google driver ideologiska frågor som, enligt Kobernyk, strider mot bolagets princip om att inte diskriminera anställda.
Varför är detta viktigt? Företag som Google, Facebook och Twitter befinner sig i en position som inga andra företag, historiskt eller nu existerande, innehaft tidigare: Som monopolister av vår tids offentlighet.
Vad som händer på dessa företag, hur de utvecklas och vilka idéer de väljer att förfäkta, spelar roll för oss alla. Därutöver är Sverige och den svenska bolagsfloran nedströms från USA. De trender som dyker upp i USA kommer för eller senare att uppstå i vår del av världen.
Anställda på Zürichkontoret, där Kobernyk jobbade, hade fått ta del av ett "startpaket" för "antirasistiska allierade", det vill säga vita människor som betecknar sig som antirasister. Detta paket innehöll texter som ursäktar plundring, förordar våld som en metod för att utjämna ojämlikhet mellan grupper och tillskriver "vithet" alla möjliga egenskaper.
Detta väckte flera frågor hos Taras Kobernyk. Han ifrågasatte att en ideologisk dogm, att vita bär på en kollektiv arvssynd, skulle vara ett bra sätt att förstå vår samtid. Han ställde även frågan om hur identitetspolitik av detta slag skulle minska rasismen i samhället eller inom företaget.
Robin D´Angelos bok "White fragility" används enligt Kobernyk frekvent för att etablera de anställdas förståelse för rasism. I boken drivs tesen att om man är vit så är man per definition rasist. Tror man något annat så bevisar man tesen om sin "vita sårbarhet" och är därför rasist ändå. Ett cirkelresonemang, menade Kobernyk.
Dessa ideologiska idéer påminner snarast om konspirationsteorier. Men med en tunn vetenskaplig fernissa. Ifrågasätts dessa dogmer, vilket både Kobernyk och Damore vågade göra, så tolkas det direkt som ett hot mot "sårbara minoriteter". Deras säkerhet och välmående, menar man på HR-avdelningarna, utmanas genom att någon anmäler avvikande åsikt.
De stora techbolagens tillväxt och värdeökning under 2010-talet har gjort dem till planetens högst värderade bolag. Medan de samlat på sig enorma rikedomar har de undgått kritik från de som traditionellt sett varit på vakt mot kapitalismens makt. Deras skattesmitande har varit mindre intressant för aktivisterna än om de jamsar med i den senaste ideologiska trenden. Genom smart PR har de utmålat sig som förkämpar för demokratin och mänskliga rättigheter.
Företag som Google agerar på sätt och vis rationellt. Man köper sig immunitet mot rasaktivisternas nätdrev, anställer mångfaldskonsulter och hyr in dyra föreläsare som undervisar de anställda om deras undermedvetna rasism.
Men tro inte att detta vittnar om något uppriktigt engagemang för rättigheter och anständighet. Det här handlar om vinstdrivande bolag som sätter sin lönsamhet i främsta rummet. Techbolagen gör nämligen allt vad de kan för att hålla sig väl med kinesiska kommunistregimen. Den etniska rensningen i Xinjiang mot uighurbefolkningen eller den målmedvetna demonteringen av demokratin i Hong Kong är inget som bekommer Google.
Att utmana Kina kostar för mycket. Men att låta sig bli redskap för radikal identitetspolitik betraktar man som en acceptabel kostnad Priset för att drilla de anställda, vare sig de vill eller inte, i vår samtids moderiktiga dogmer är blott att man får sparka det fåtal anställda som säger emot.
Techbolag som Google har fått en helt central roll i den västerländska demokratin och för det offentliga rummet. Vi har att göra med bolag vars inflytande över våra liv vi inte kan välja bort och vars ideologiska agenda kommer påverka våra samhällen för lång tid framöver.
Internt har de beslutat att ifrågasättande av D´Angelos teser om vit kollektiv skuld är att betrakta som rasism och skäl för avsked. Steget till att denna princip ska gälla externt, på stora offentliga torg som Youtube, är inte så långt som man kan tro.
Anmäl dig till vårt nyhetsbrev
Varför pratar vi om det vi pratar om? GP:s Adam Cwejman omvärldsbevakar och delar det som fått honom att tänka till.
För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.
