Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer
Bild: Gorm, Kallestad

Karin Pihl: Dumsnålheten drabbar de äldre

Krisen inom hemtjänsten vittnar om grava felprioriteringar från politikernas sida.

Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

”Jag söker nya jobb hela tiden. Jag har tröttnat. Jag orkar inte mer”. Det säger undersköterskan Marie Moberg Lövhaugen, som arbetar inom äldreomsorgen i Göteborg, i Kalla faktas avsnitt om krisen i hemtjänsten. TV4-reportaget handlar särskilt om Göteborg. Det är kanske inte så konstigt, eftersom kommunen ofta hamnar i botten i nationella rankingar. Förra året kritiserade Arbetsmiljöverket Göteborgs stad för bristerna, och om problemen inte åtgärdas kommer kommunen att behöva betala en miljon kronor i vite.

Bilden bekräftas på flera håll. I torsdags demonstrerade hemtjänstpersonal utanför kommunfullmäktige. "Vi kräver att man lyssnar på och respekterar oss som utför arbetet", sa Kommunals skyddsombud Silvana Vretoska till GP (20/2).

Förklaringen till varför Moberg Lövhaugen och många av hennes kolleger vill söka sig till andra arbetsplatser, trots att de i grund och botten uppskattar sitt jobb, är precis den man tror att den är: underbemanning och orimliga arbetstider.

Kalla fakta har fått tag på ett schema från hemtjänsten i Göteborg. TV4:s reporter testar på hur det är att arbeta en dag som undersköterska. Det blir minst sagt hektiskt. Arbetstiden är styrd på minutnivå. Vissa besök är schemalagda på fem minuter. På nätterna är det ännu värre. Då har personalen, förutom sitt fasta schema, larm från äldre som behöver akut hjälp. Men planeringen tar inte hänsyn till det. Personalen ska ta sig från Järntorget till Masthugget på 120 sekunder. Det går givetvis inte. Kalla faktas reporter är inte ens i närheten av att klara av arbetsschemat på utsatt tid.

Den dåliga schemaläggningen drabbar så klart brukarna. I snitt får de äldre i staden besök av 16 olika kommunanställda under en tvåveckorsperiod. Att ständigt se nya ansikten leder till stress och osäkerhet. Saimy Rydin, en kvinna i 80-årsåldern boende i Göteborg, berättar att hon blev bortglömd vid ett tillfälle i somras. Hon berättar att hon oroade sig över att hon inte skulle få sin medicin, fick ångest och mådde dåligt av stressen. I vissa fall kan den dåliga arbetsmiljön kombinerat med dålig tidsplanering från schemaläggarna leda till direkt farliga situationer. ”Ibland har man gett fel enhet insulin för att det har blivit ändrat, och det har inte stått någonstans”, säger undersköterskan Marie Moberg Lövhaugen.

Det är ohållbart. De som arbetar i hemtjänsten är inte robotar. Man kan inte trixa och effektivisera hur mycket som helst. Datorsystemet som styr schemaplaneringen måste så klart anpassas efter verkligheten.

Men det är också en kostnadsfråga. Det är för få anställda. Äldreomsorgen är en kommunal kärnverksamhet som måste fungera. Kommunen har aktivt jobbat för att spara på den kommunala verksamheten, vilket bland annat har drabbat hemtjänsten. Besparingarna har lett till 100 miljoner kronor i överskott. Totalt går Göteborgs stad plus på 1,5 miljarder 2019.

Det är givetvis glädjande att kommunen går med överskott. Det är bra att hushålla med resurserna. Men det är inte bra att vara dumsnål. Tyvärr är det ett adekvat ord att beskriva kommunens ekonomiska strategier. Man lägger miljonbelopp på olika utredningar som inte leder till något i praktiken. Staden har exempelvis utrett bygget av Skeppsbron till en kostnad av 60 miljoner – som kom fram till att det bästa är att bygga enligt plan. Kostnaden för att utreda de nu skrotade linbaneplanerna uppgår till 120 miljoner kronor. Det är inte en rimlig prioritering. Kommunen måste börja med att spara i rätt ände.