Är världen på väg in i en finanskris liknande den som ägde rum 2008? Många, däribland den amerikanska presidenten försöker lugna omvärlden. Bankrusningen, det vill säga att kunder snabbt tar ut sina pengar, i USA är avvärjd. Allt är i sin ordning hävdade Biden på en presskonferens nyligen. Men tittar man närmare på det finansiella systemet finns flera tecken på att allt inte står rätt till.
De senaste dagarna har den amerikanska centralbanken, Federal reserve (FED) åter ökat köpen av värdepapper – det vill säga pumpat in mer pengar i det finansiella systemet – för att hålla det under armarna. Detta i skarp kontrast till vad man har gjort sedan förra sommaren vilket har varit att sälja tillgångar och bekämpa inflationen med alla medel som står till buds. På bara en vecka har den totala minskningen av FED:s tillgångar sedan november månad omintetgjorts.
Det här är en drastisk åtgärd som bryter mönstret att försöka avyttra den amerikanska riksbankens tillgångar. Vad detta betyder är att FED ser ett akut problem i den amerikanska banksektorn som man nu försöker lösa. Men hur länge ska risktagande och slarviga banker räddas av skattebetalarna?
Den pågående bankkrisen började med att banken Silicon Valley Bank (SVB) kraschade, vilket påbörjade en bankrusning som nu även har spridit sig till Europa.
SVB var en framgångsrik bank som under slutet av 2022 hade 186 miljarder dollar insatt av sina kunder. Det var landets sextonde största bank. En merpart av de insatta pengarna i banken kom från riskkapitalbolag och nystartade bolag i techsektorn. Dessa pengar lät SVB inte bara ligga – de skulle skapa vinster för banken.
Så man placerade pengarna i tioåriga statliga obligationer. Men när räntorna ökade minskade vinsterna. Styrräntan skulle gå upp under överskådlig tid. Så när kunder ville ta ut pengar var man tvungen att sälja obligationer, med förlust eftersom de såldes i förtid, för att täcka kundernas behov. SVB agerade senfärdigt och ignorerade vad som höll på att ske.
Till slut fanns inga pengar kvar att betala ut och banken kraschade. FED har en insättningsgaranti på samma sätt som den svenska riksbanken. Den amerikanska garanterar insättning upp till 2,5 miljoner kronor. Eftersom många av SVB:s kunder är företag som betalar ut löner till sina anställda så har de haft betydligt mer placerat. Dessa pengar, om de ens finns tillgängliga, är nu låsta.
SVB är tragiskt nog inget unikum i det finansiella systemet. På många vis påminner även ansvarslösheten om det som skedde 2008. Även då hade stora amerikanska banker gjort tveksamma placeringar. Då var riskerna för hela banksystemet så stora att staten och riksbanken gick in för att garantera de placerade beloppen.
Det som händer nu är i bästa fall inte lika allvarligt. De involverade bankerna är mindre. Men en lärdom från tidigare bankrusningar är att det kan gå snabbt när det går utför med banker. Rädsla fortplantas blixtsnabbt i det finansiella systemet. Om kunder tror att de kommer att bli av med allt tar de också ut allt. Detta drabbade den schweiziska banken Credit Suisse förra veckan.
Banken har under ett decennium haft låg lönsamhet i delar av banken som placerar tillgångar. Flera skandaler har dessutom drabbat företaget. Men banken har tuffat på, tills nu. När en av bankens största ägare, den saudiska riksbanken, förklarade att de inte skulle investera en krona till i Credit Suisse så påbörjades en panikartad rusning ut ur banken. Nu tvingas den schweiziska staten gå in med ett enormt stödpaket samtidigt som Schweiz största bank UBS köper Credit Suisse till reapris.
Även om banksystemet är hårdare reglerat efter kraschen 2008 så är många av problemen bekanta. Stora banker som Credit Suisse och SVB missköter insatta pengar och är inte tillräckligt försiktiga. I goda tider med låga räntor går det an. Pengarna flödar ändå in, men när lönsamheten minskar och vinstkraven skärps så tar man stora risker.
Det vore inte så illa om det handlade om vilket företag som helst – men banker av Credit Suisse storlek anses av stater och riksbanker vara systemviktiga. De behövs för ekonomin så att privatpersoner och bolag kan låna och placera pengar.
Problemet med bankernas risktagande och misskötsel är inte primärt att miljoner människor och företag skulle bli av med sina pengar. Stater och riksbanker tillåter inte det. Därför behöver vi inte oroa oss för våra insatta tillgångar. Men när banksektorn åter ska räddas så är det skattebetalarna som står för notan. De finansiella institutioner som vi hoppas är ansvarsfullt styrda har i vissa fall varit så slarviga och misskötta att de kan kollapsa på några dagar, vilket skulle sprida sig utan statliga ingripanden.
För sex år sedan uttryckte Credit Suisse dåvarande Vd Tidjane Thiam att kryptovalutan Bitcoin var ”själva definitionen av en bubbla”. Sedan dess har priset på Bitcoin gått upp med 400 procent medan Credit Suisse aktie gått ned med 90 procent. Om Bitcoin framstår som en tryggare institution än en av Europas största banker då undrar man vad som egentligen är den stora finansbubblan i vår tid?
Anmäl dig till Adams nyhetsbrev
Varför pratar vi om det vi pratar om? GP:s Adam Cwejman omvärldsbevakar och delar det som fått honom att tänka till.
För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.
