Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Det blev inga kameler i Angered. Bild: Caroline Seidel
Det blev inga kameler i Angered. Bild: Caroline Seidel

Karin Pihl: Dra lärdom av fiaskot med kamelcentret

Projekt med kameler, getter och hästgräsklippare. Det skapar inte förtroende för politiken utan drar snarare ett löjes skimmer över staden.

Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

Kamelcentret i Angered hade kunnat vara en halvgalen idé från en kreativ affärsman med för mycket pengar. Problemet är att det inte var någon entreprenör som stod bakom projektet. Angereds kamelcenter, som uppmärksammats långt bortom Göteborg, var ett projekt finansierat med göteborgarnas skattepengar.

Nu har en förundersökning om grovt ekobrott inletts mot initiativtagarna till projektet. 2,5 miljoner har gått in på bankkontona. 2,5 miljoner har försvunnit ut. Till vad vet ingen. Inga deklarationer har gjorts. I januari kommer åtalsbeslut att fattas, och företrädarna riskerar näringsförbud.

Kamelskandalen går tillbaka till 2014 då Angereds Kamelcenter beviljades bidrag från Arbetsförmedlingen, Västra Götalandsregionen och Göteborgs stad.

Politikerna var eld och lågor över kamelerna. Initiativtagarna bakom föreningen sålde in jippot till politikerna med de klassiska kodorden – integration, arbetstillfällen och inte minst ”sätta kommunen på kartan”. Turister skulle vallfärda från Kina och Japan till Angered.

Nog sattes planerna på ett kamelcenter i Göteborg på ”kartan”. Men inte som en jobbskapande turistmagnet. Utan för att projektet blev en fullständig flopp från början till slut.

Det blev nämligen inga kameler. Föreningen hade inte fått bygglov, men ändå betalade social resursnämnd i Göteborgs stad en halv miljon för att bygga ett stall – pengar som kommunen krävde tillbaka 2017. Men då var det för sent. Ett år senare ansökte Angereds kamelcenter om konkurs. Skulderna till Arbetsförmedlingen och Göteborgs stad uppgick då till drygt 800 000 kronor (Göteborg Direkt 31/5 2018).

Att det inte blev några kameler hindrade inte föreningen från att göra slut på pengar. Föreningen åkte på studieresor till Tyskland och Kazakstan. Kamelsouvenirer inhandlades. Man importerade kamelmjölk från Holland och sålde till privatpersoner. På reklamaffischer i Angered marknadsfördes mjölken med påståenden om att den hjälper mot en rad olika sjukdomar och tillstånd som autism, tuberkulos, tumörer, diabetes och Crohns sjukdom (GP 9/2 2017). Olagligt, enligt Livsmedelsverket och Läkemedelsverket.

Historien med kamelfarmen är tyvärr inte unik i sitt slag. Mellan 2017 och 2019 pågick projektet Stadslandet Göteborg i Angered, Backa, Hammarkullen och Bergum. Det finansierades av EU och kommunägda Business Region Göteborg, med en uppskattad kostnad på 32 miljoner kronor.

Syftet var att öka andelen närproducerade livsmedel, att ”invånare och företag ska kunna mötas och skapa nya jobb” och ”ekologisk hållbarhet och rättvisa”, enligt Dan Melander, projektledare på Business Region Göteborg (GP 8/2 2017). Bland annat har kommunen stöttat eldriven postverksamhet, små grönsaksodlingar och växthus.

Av utvärderingarna att döma har det också blivit en del möten, konferenser och studieresor. Huruvida det skapade några långsiktiga jobb förblir osagt.

Alla var dock inte lika entusiastiska över initiativet. Anledningen till att man valde nordöstra Göteborg för projektet var det naturnära läget. Men också att det bor många invandrare i Angered. Dessa människor gillar att odla och har bra hand om djur, stod det i kommunens dokument.

Påståendet fick många invånare att reagera. Den planerade satsningen på mjölkgetter och hästdrivna gräsklippare uppfattades som kränkande och fördomsfull. ”Hade jag velat jobba med djur eller odlingar hade jag åkt tillbaka till Namibia”, sa en kvinna som bor i Angered till GP, och kallade projektet ”ren rasism”. Hon ville hellre se att pengarna gick till bostäder, riktiga jobb och utbildning.

Närodlat i all ära. Stadslandet Göteborg låter mer som något hämtat ur en humorsketch från 1990-talet än som en seriös satsning på att förbättra stadsmiljö och välfärd för invånarna.

Och studieresorna som kamelcentrets företrädare fick åka på var säkert givande för dem, men bidrog knappast till mervärde för de boende i Angered.

I bägge fallen handlar det dessutom om slöseri med skattepengar. Kommunpolitikerna i Göteborg bör dra lärdom av detta. Tillfälliga satsningar på kameler, getter och hästgräsklippare skapar inte långsiktiga jobb, välfärd och trygghet. Snarare drar det ett löjets skimmer över staden.