Domstolar ska inte vara politiska

Det ska inte råda några tvivel kring att personerna som dömer i landets domstolar är oberoende, sakliga och kunniga. För att sådana tvivel ska kunna undanröjas måste systemet förändras och de politiskt tillsatta nämndemännen avskaffas.

Det här är en åsiktstext från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

ANNONS
|

En 13-årig flicka blev misshandlad av sin pappa med ett skohorn, tills det gick sönder. Pappan dömdes till tre månaders fängelse vid Göteborgs tingsrätt. Domen har rönt uppmärksamhet med anledning av den nämndeman som varit skiljaktig, vilket innebär att han hade en annan uppfattning om vilket straff som borde ha utdömts. Den skiljaktige vänsterpartistiske nämndemannen ville i stället se villkorlig dom och 100 timmars samhällstjänst. Att han är vänsterpartist är en inte obetydlig detalj i sammanhanget, då det är de politiska partierna som nominerar nämndemän, trots att uppdraget ska vara opolitiskt. I detta fall finns skäl att tro att nämndemannen ville döma efter sin politiska övertygelse: Till GT säger han att han inte tror på fängelse och ofta försöker föreslå andra påföljder (GT 6/5). Men domstolarna är inte till för dem som vill förändra samhällets syn på straff. Tanken med nämndemän är att ge folket insyn i rättsprocesserna. Förutom att ta ställning i skuldfrågan deltar de även i att fastställa påföljden. Detta ska ske i enlighet med hur lagen ser ut, inte efter hur de önskade att den såg ut. Att politiker stiftar lagar och domstolar dömer är en viktig gränsdragning som finns för att domstolarna ska vara självständiga och oberoende. Men hur oberoende är egentligen domstolarna när det är politiker som sitter där och dömer? Forskning visar att nämndemännens politiska tillhörighet påverkar domarna. I en studie från 2015 har en forskningsgrupp vid Handelshögskolan i Göteborg gått igenom 950 domar prövade vid Göteborgs tingsrätt mellan år 2009 och 2012. Sannolikheten att en person med distinkt arabiskt-klingande namn ska fällas om en sverigedemokratisk nämndeman sitter i juryn ökar enligt studien med 17 procentenheter. Om en vänsterpartist sitter i juryn ökar i stället sannolikheten för fällande dom med 14 procentenheter i de fall där offret är en kvinna. En annan studie från samma år, som är en del av en doktorsavhandling från Uppsala universitet, visar att politisk tillhörighet även kan ha påverkat utfall i Migrationsdomstolarna. Där verkade sverigedemokrater vara mindre benägna att ändra ett avslag till ett bifall, medan kristdemokrater verkade vara mer benägna att göra det. Avvikelsen är dock bara enstaka procentenheter vilket i detta fall gör det svårt att tvärsäkert säga att det är den politiska tillhörigheten som avgjort. I en rättsstat är det viktigt att lika fall döms utifrån samma principer, oavsett vem det är som dömer. Studierna indikerar att systemet med nämndemän har brister på denna punkt, och att faktorer som könstillhörighet och etnicitet kan ha betydelse för utfallet. Det är tvärs emot rättsstatens principer. Det ska inte råda några tvivel kring att personerna som dömer i landets domstolar är oberoende, sakliga och kunniga. För att sådana tvivel ska kunna undanröjas måste systemet förändras och de politiskt tillsatta nämndemännen avskaffas. Vad gäller insynen finns det andra sätt att få den på, som offentliga förhandlingar och dokument. Kanske vore det lämpligare att leta efter nämndemän på landets juristutbildningar i stället för inom de politiska partierna?

ANNONS
ANNONS