Pigghaj. Här på ett akvarium.
Pigghaj. Här på ett akvarium.

Karin Pihl: Djurplågeri är inte okej bara för att det sker under ytan

Avslöjandet om de dumpade pigghajarna i Lysekils hamn vittnar om att djurplågeri till havs måste tas på större allvar.

Det här är en åsiktstext från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

ANNONS

På botten i Lysekils hamn ligger ett 60-tal pigghajar och rockor. Tittar man på en inspelning från platsen ser de döda ut, men efter några sekunder märker man att några av dem andas. De var dock så pass skadade att de enligt uppgift var bortom räddning.

Djuren upptäcktes av en slump av marinbiologistudenter och fångades på video av undervattensfilmaren Tobias Dahlin från havsmagasinet Deep Sea Reporter. Högst troligt har hajarna dumpats i hamnen av fiskare.

Att få pigghaj som bifångst är vanligt vid bottentrålning. Det är en fisketeknik som är kritiserad eftersom den urskiljningslöst påverkar marint liv. Fördelen är att det är en effektiv metod.

ANNONS

Nackdelen är att det kan leda till skadliga konsekvenser för miljön. När fiskeredskapet släpas längs botten skadas vissa djur, men det kan också leda till bieffekter då vissa djur skadas av de gifter i botten som rörs upp.

Skulle ett förbud av trålning stoppa djurplågeriet och rädda den utrotningshotade pigghajen? Många miljöorganisationer driver ett totalförbud för bottentrålning. Men det är inte alls säkert att det får önskad effekt. Ett totalförbud mot trålning skulle påverka svensk fiskerinäring mycket hårt.

Vilket med största sannolikhet i sin tur skulle leda till ökad import från länder som har sämre miljöregler. Dessutom pågår flera forskningsprojekt från svenska universitet som syftar till att göra bottentrålningen mer skonsam för havsmiljön.

LÄS MER: Stenade igelkottar är inga pojkstreck

Nej, för att sätta stopp för det djurplågeri som uppdagats i Lysekil krävs rent polisiära åtgärder. Det finns redan regler för hur fiskare ska hantera bifångst. Pigghajar, som är fridlysta, ska omedelbart återsättas i havet på ett skonsamt sätt. Det har inte skett här. Pigghajarna är uppenbarligen inte fångade i Lysekils hamn, utan har förts dit för att dumpas. Helt emot lagstiftningen.

Djurplågeri som uppdagas på land – som på bondgårdar – leder ofta till starka reaktioner. När SVT:s Uppdrag granskning 2020 avslöjade allvarliga missförhållanden på en bondgård i Hälsingland, där avmagrade mjölkkor vandrade omkring i sin egen avföring, lät reaktionerna inte vänta på sig. Dåvarande landsbygdsminister Jennie Nilsson (S) öppnade upp för straffskärpningar för brott mot djurskyddslagen.

ANNONS

Kommer något liknande att ske här? Peter Ronelöv Olsson från Sveriges fiskares producentorganisation säger till GP (1/4) att många medlemmar ringt in och varit upprörda över det brott som uppdagats. Det är bra att branschen reagerar, men staten måste också förhindra lagbrott. Kustbevakningen, som är den myndighet som hanterar brott till havs, är kraftigt underfinansierad. Det är inte bra om man vill stoppa djurplågeri även under havsytan. Vem vet hur många andra havslevande djur som dumpats på andra ställen?

Det måste utredas grundligt. Djurplågeri är lika moraliskt fel oavsett om det är söta djur på land eller hajar vi talar om.

LÄS MER: Ny lag underlättar djurplågarnas verksamhet

LÄS MER: Stäng ner de hänsynslösa slakterierna

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS