Detta hoppas jag på, kära barn

Som blivande förälder reflekterar jag mycket kring vilket samhälle jag sätter dig till. Många av er som föds i dag kommer att leva tills ni blir 100 år. Vilket Sverige kommer ni att växa upp i?

Det här är en åsiktstext från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

ANNONS
|

Så många ögonfransar jag blåst bort genom åren, alltid önskat mig samma sak. Äntligen har fransarna fogats samman och drömmen blivit verklighet. Snart är min väntan över, snart är du här!

Som blivande förälder reflekterar jag mycket kring vilket samhälle jag sätter dig till. Många av er som föds i dag kommer att leva tills ni blir 100 år. Vilket Sverige kommer ni att växa upp i, gå i skolan i, arbeta i, själva bli föräldrar i, senare bli pensionärer och en dag dö i? Vad kommer framtidens Sverige ha gemensamt med dåtidens, det Sverige som blev mitt hem för 28 år sedan, det land som lärde mig att fem myror är fler än fyra elefanter?

ANNONS

Jag vet inte, ingen vet, på gott och ont. Men att Sverige, liksom Europa, befinner sig i snabbare förändring än på länge råder det inga tvivel om. Ett land och en kontinent till brädden fyllt av paradoxer och parallella verkligheter. Den som omfamnar förändringen, som lyckas anpassa sig till den, kommer att klara sig. För den som saknar anpassningsförmåga eller som lever kvar i minnen av fornstora dar kommer smällen att bli hård.

Ur ett större perspektiv tror jag att kommande decennier kommer att innebära en stor prövning för det samhälle vi känner i dag. Parallellt med frågor om ekonomi, välfärd, automatisering, globalisering och terrorism kommer mjuka frågor om vilka vi är och hur vårt samhälle ska hänga samman att spela en allt mer avgörande roll.

Det mångkulturella samhället innebär en stor förändring av det tidigare så etniskt homogena Sverige med sina seder och kulturella yttringar. Religion kontra sekularism, klanstruktur kontra individualism, individ kontra kollektiv. Polariseringen och splittringen kommer att ställa den svenska konflikträdslan och sökandet efter konsensus på sin spets. Vi kommer att bli mer som andra: mer splittrade, mindre tillitsfulla, och mer beroende av varandra än av staten.

Utifrån detta hoppas jag att du, kära barn, ska få växa upp i ett samhälle där du varken ses som offer eller förövare utifrån ditt kön. Där du ska bedömas utifrån dina idéer och din prestation, inte utifrån någon för dagen populär kvot. Där din hårfärg eller ditt utländska arv varken är till din fördel eller till din nackdel. Där du aldrig ska betraktas som en representant för ett kollektiv, utan som den individ du är.

ANNONS

Jag hoppas att du ska få gå i en skola som ger dig lika god bildning som utbildning. En skola som, oavsett hur eller av vem den drivs, lägger tyngdpunkten vid kunskap. En skola som inte håller dig tillbaka och skuldbelägger dig om du redan räknat klart veckans uppgifter eller som inte förmår ge dig extra stöd om det skulle visa sig att du är lika hopplös i matte som jag var. En skola som stimulerar dig, lär dig att tänka rationellt och abstrakt, som ger dig möjlighet att komma ännu längre än vad dina föräldrar gjort. Och på din väg genom livet hoppas jag att du lär dig vikten av ansträngning och hårt arbete, för ingen kommer någonvart på bara talang eller tur. Framgång är resultatet av förmågan att ta risker, att misslyckas, att resa sig gång på gång, att ha integritet och att navigera mot ett eget mål.

Jag hoppas att du vågar tänka självständigt, att du inte ska frestas att följa flocken bara för att det blir enklast så. Att du ska drivas av principer och värna om dina värderingar - oavsett vad andra tycker eller utifrån vad som anses mest gynnsamt för dig. Att du samtidigt ska stå upp för andras rätt att stå upp för sina värderingar och principer, oavsett vad du anser om dem. Omfamna och väx av att omge dig med människor vars åsikter du inte delar. Så lär man sig sådant som respekt och empati. Ta aldrig något eller någon för givet. Och glöm inte att omvandla rädslan till mod, ty enbart den som är annorlunda kommer att bli oersättlig.

ANNONS

--------

Detta blir min sista text i år, men jag återkommer med en lördagskrönika i veckan under mammaledigheten och valåret, med start januari/februari 2018. Tills dess önskar jag er alla God Jul och Gott Nytt År. På återhörande!

ANNONS