Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

"Insta-moment”. Det är ett uttryck som används när tillvaron är så bra att ett foto måste tas och laddas upp på Instagram. Bild: Larsen, Håkon Mosvold

Karin Pihl: Det ständiga fotandet spär på utseendehetsen

Aldrig förr har vi omgetts av så mycket bilder som nu. Inte konstigt att folk mår dåligt över sitt utseende.
Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

Det är hemskt att bli äldre och förlora sin skönhet. Åtminstone anser Ann Heberlein, Nina Björk och Åsa Linderborg det, alla tre intellektuella, vackra och framgångsrika kvinnor som alla har skrivit om det på sistone.

Det utseendefixerande samhället gör åldrandet värre. Och snart kommer nog det även drabba männen, som tycks alltmer intresserade av skönhetsoperationer, som denna tidnings tf kulturchef Victoria Greve konstaterar (GP 1/1).

En värld där utseende inte spelar någon roll kommer aldrig att uppstå. Ändå tycks utseendefixeringen tillta. Varför? Kyrkohistorikern Joel Halldorf menar att det handlar om en ”förlust av andra meningshorisonter” (Expressen 21/12 2021). Han menar att den sekulära materialismen som präglar samhället är destruktiv. I en sådan värld värdesätts utseende medan själsliga egenskaper nedvärderas.

Det är nog sant. Inte minst gäller det för kvinnor, eftersom traditionellt kvinnliga egenskaper som omsorg och omhändertagande motarbetas i jämställdhetens namn. Den kvinnlighet som finns kvar då är den ytliga. Alternativet är att satsa allt på att utveckla sina ”manliga” egenskaper, men uppenbarligen räcker det inte för många kvinnor.

Men den kanske främsta förklaringen till att intellektuella kvinnor i offentligheten mår dåligt över sitt åldrande, och att både män och kvinnor använder olika ingrepp för att ”förbättra” utseendet – skönhetsoperationer har ökat under pandemin – är nog bildsamhället. Aldrig förr har människor omgetts av så mycket bilder som nu, på andra människor och deras perfekta liv.

För tjugo år sedan fick den som ville nå ut på world wide webb starta en blogg. Sveriges första stora internetfenomen, Isabella ”Blondinbella” Löwengrip, slog igenom som bloggare. Visst publicerades även bilder på sajten. Men bilderna illustrerade texten.

Nu är det tvärtom. Bloggen har sedan länge konkurrerats ut av bildbaserade plattformar, där texten är ett komplement till bilden. Det är i fotot som budskapet förmedlas. Det är därför ingen längre frågar efter en autograf, i stället är det en ”selfie” med idolen som efterfrågas.

Bilderna omger oss. 9 av 10 svenskar använder internet dagligen, och mobilen är den enhet som används mest för att surfa. Nästan alla som använder internet använder sociala medier. Så gott som alla svenskar födda på 1980-, 1990- och 2000-talet använder sociala medier dagligen, enligt Internetstiftelsen. Instagram, Youtube, Facebook och Snapchat är populärast – alla mer eller mindre bildbaserade.

Bildens betydelse syns inte bara på sociala medier. Jämför en kokbok i dag med en som är 30-40 år gammal. Nu har kameratekniken förvisso utvecklats en del, men det handlar inte bara om det. Fotona i en modern kokbok presenterar inte bara maten. Allt är noggrant uttänkt. Stor vikt läggs vid dekoration, några bär, blommor eller en citronskiva ligger snyggt vid kanten av serveringsfatet. Allt är stajlat på detaljnivå.

Och den som vill sälja sin lägenhet möts av samma bildhets. Avloppet kan gärna vara igenproppat, det viktigaste är fotograferingen inför försäljningen. Det finns företag vars affärsidé är att stajla bostaden, och kan ta 20 000 kronor för att placera kuddar, filtar och växter på ett optimalt sätt, allt för att bilderna ska bli så perfekta som möjligt.

Bostäder, mat, människor, allt ska fotas och presenteras på nätet. När som helst kan någon i sällskapet dra upp mobilen och bränna av en bild. Inte konstigt att folk blir stressade över hur de ser ut.