Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Markus Uvell: Det kokar ner till ekonomin, trots allt

Ekonomin har trängts ut från den den politiska debatten av frågor kring invandring, brottslighet och kultur. Men även dessa frågor handlar i hög grad om ekonomi, skriver GP:s gästkolumnist Markus Uvell.

GP Ledare är oberoende liberal. Fristående gästkolumnister representerar ett bredare politiskt spektrum.

De senaste årens politiska debatt skiljer sig kraftigt från den vi varit vana vid. Frågor kring kriminalitet, invandring, kultur och identitet dominerar tidvis nästan totalt det offentliga samtalet. I gengäld är tidigare stora frågor som ekonomi och jobb nästan helt frånvarande från väljarnas agenda.

SOM-institutet har sedan mitten av 80-talet mätt vilka samhällsproblem svenska folket uppfattar som viktigast. Inte någon gång har ekonomi och arbetsmarknad sammantaget varit så undanträngda som idag. Bara drygt var tionde väljare tycker att någon av dessa frågor platsar bland de tre viktigaste. Inte mer än fyra procent tycker att ekonomin gör det.

Nostalgiker inom framförallt socialdemokraterna, men också en och annan övervintrad nymoderat, tror och hoppas att detta snart ska kastas över ända. När bara lågkonjunkturen kommer, då blir allt som förr! Då, minsann, kommer sysselsättning och tillväxt återigen att dominera!

Men de har fel. SOM:s mätserie innefattar flera högkonjunkturer, och aldrig tidigare har intresset varit så litet. Och framförallt: de utmaningar som trängt ut ekonomin och jobben från agendan kommer inte att minska bara för att den ekonomiska utvecklingen försvagas, snarare tvärtom. 2022 års valrörelse blir ingen repris av 2006, oavsett konjunkturen.

Däremot kommer ekonomin att göra comeback på ett annat sätt, i annan skepnad. Förlängningen av dagens heta debatter om invandring, integration och kriminalitet för med sig en diskussion om hur allt ska betalas. Om vilka konsekvenserna blir, rent ekonomiskt.

Vad kostar oförmågan att bekämpa gängkriminaliteten – för det offentliga, men också för drabbade privatpersoner och företag? Hur stort utanförskap har vi råd med? Klarar samhällsekonomin en situation där hundratusentals fullt arbetsföra människor permanent lever utanför arbetsmarknaden?

Denna debatt, som förstås redan pågår, handlar i grunden om ekonomi men förs snarare i termer av trygghet, sammanhållning och moral. Det är en debatt som kommer att gynna partier som kan se helheten, som inte bara gnäller utan faktiskt har förslag på hur det kan bli bättre.

Paradoxalt nog finns här en del att lära av Donald Trump. Förutsättningen för att Trump, trots sina häpnadsväckande uttalanden och uppenbara brister, enligt många bedömare har goda chanser att bli återvald stavas ekonomi. Hade valet av Trump blivit den ekonomiska katastrof många experter förutspådde hade han inte blivit långvarig. Kulturkrig i all ära, men det måste betalas.

Här vilar ett tungt ansvar på de partier som har potential att samla stora väljargrupper – Moderaterna, Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna. Hur formuleras en ekonomiskt ansvarsfull politik i en tid då samhällsdebatten präglas av kulturkrig? Väljarna känner till de problem ni ständigt pratar om, men hur kommer vi härifrån? Och: vem ska betala?

Om detta talas det för lite idag. Men det kommer att bli nödvändigt. Allt kokar ner till ekonomin, trots allt.