Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer
Södra Älvstranden väntar på att närma sig Hisingen. Bild: Björn Larsson Rosvall/TT

Adam Cwejman: Det finns goda alternativ till en linbana över älven

Medan kostnaderna för utredningen av linbanan fortsätter att stiga så glöms flera intressanta älvförbindelser bort.

Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

Vad som anses vara oöverstigliga hinder eller oacceptabelt drastiska kostnadsökningar betyder en sak för vissa Göteborgspolitiker och en annan för de som tvinga bevittna hur skattekronorna rinner iväg. Perspektiven är väldigt olika beroende på vem som betalar.

Priset för den omtalade linbanan som började som ett innovativt och spännande medborgarinitiativ ökade från en till fyra miljarder kronor. Det är ett pris ingen är villig att betala.

Nu har en extern utredning från Sweco dessutom visat att linbanan innebär en förlustaffär för Göteborg, oavsett om den används mycket eller lite. Det borde egentligen inte komma som en nyhet för någon – allra minst de politiker som jobbat med frågan – då kommunens egna utredningar i frågan visat att nivån på såväl investering som underhåll inte kommer betala sig på sikt.

Intäktsanalysen som kommunen gjorde visade nämligen att så sent som år 2040 skulle driften kosta fem gånger så mycket som intäkterna. Det är dyrt att underhålla en linbana.

Trafiknämndens ordförande Toni Orsulic (M) verkar inte nedslagen av Swecos rapport (SVT 15/8). Han sjuder av en sorts ohämmad optimism som egentligen är berömvärd. Men entusiasmen bör väcka oro eftersom vederbörande sitter på makten att sprätta iväg ytterligare 28 miljoner skattekronor ner i det svarta hål som linbaneutredningen kommit att bli.

Det var vad Orsulic gjorde i juni då han och Trafiknämnden klubbade igenom en fortsättning på utredningen. Det innebär att totalkostnaden bara för att utreda bygget i oktober månad detta år kommer att landa på 138 miljoner kronor. ”Nu går vi vidare med att se om det minst går att halvera kostnaderna” förklarade Orsulic nyligen.

Vad är det Orsulic kan tänka sig att hyvla bort från linbanan för att halvera kostnaden? Är det handikappanpassningen, utsmyckningen av stationerna eller den nödvändiga riskbufferten? Detta var orsaken till att prislappen fick justeras uppåt.

Även om det skulle ske en halvering av priset, från fyra till två miljarder, kvarstår faktum att det är en summa som varken Göteborgs stad eller regionen planerat för. Tror Orsulic att regionen, som tampas med svårhanterliga kostnader för sjukvården i Västra Götaland, ska skjuta till mer pengar? Eller blir det göteborgarna som ska så för kostnadsökningen?

Frågan är också vad en till utredning ska göra för nytta. Ledamöterna i Trafiknämnden beter sig om de inte redan hade byrålådan full med utredningar. De kan med fördel plocka fram "Nyttoanalys av nya gång- och cykelbroar över Göta älv" som de själva författat och i vilken för- och nackdelar med gång- och cykelbroar över Göta älv utreddes.

I den utredningen finns några handfasta och realistiska förslag över hur älven kan överbryggas. Kombinera det med fler sjöburna älvförbindelser och Göteborg kan i närtid lösa ett gammalt problem.

I Göteborg råder total enighet om att det behövs bättre och fler sätt att ta sig över älven. Alla i Trafiknämnden jobbar mot samma viktiga mål. Avsikterna är det inget fel på. Linbanan var både en innovativ och spännande idé. Men projektet har visat sig vara alltför dyrt i förhållande till nyttan. Samtidigt saknas inte miljövänliga och mer kostnadseffektiva alternativ som idag hamnar i skymundan.