Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Peter Hjörne: Det är nu det gäller – inte sedan!

År efter år efter år har problemen inom sjukvården och på Sahlgrenska universitetssjukhuset varit likartade och allvarliga, skriver Peter Hjörne.

Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

The time for action is now - handlingens tid är nu, sa Donald Trump i sitt förskräckliga installationstal. Den devisen skulle svensk och västsvensk sjukvård behöva låna och tillämpa (det är emellertid det enda Trump kan lära ut till sjukvården).

Action, handling är vad som behövs. År efter år efter år har problemen inom sjukvården och på Sahlgrenska universitetssjukhuset varit likartade och allvarliga. Löften om mer resurser, snabba åtgärder och bättring har levererats gång efter annan. Men inget verkar hända.

Så här skrev jag 2009:
"Bristande tillgänglighet, brist på vårdplatser, oändliga väntetider på akutmottagningar, ovärdig behandling och sjukvårdspersonal som uppgivet frågar: vad skall vi göra?  De som har makten fortsätter att spara, stänga avdelningar, omorganisera och säga upp avtal med institutioner som fungerar. Många är de doktorer och sjuksköterskor som inte längre orkar med cirkusen och känslan av vanmakt. 
Det sorgliga är att eländet tillåts fortsätta år efter år, synbarligen utan förbättring. Egentligen är det märkligt att vi inte är ute på gatorna och demonstrerar. Men kanske är det så enkelt att när vi är friska känns det inte så angeläget och när vi är sjuka eller gamla orkar och vågar vi inte."

Man skall akta sig för att citera sig själv men jag gör det bara för att visa att väldigt mycket är sig sorgligt likt. Säkert har en rad åtgärder satts in och givetvis har förutsättningarna delvis förändrats. Men faktum kvarstår: Det står illa till med delar av den svenska och västsvenska hälso- och sjukvården. 

I åratal har GP rapporterat om köer, patientfara, personalbrist och personalflykt, orimliga arbetsförhållanden, enorma väntetider på akutmottagningarna, ovärdigt bemötande, bristande tillgänglighet, lidande för akut sjuka och äldre, som far extra illa.
Nu har GP tagit ett samlat grepp om sjukvården med fokus på Sahlgrenska universitetssjukhuset, i artikelserien "Den sjuka vården".

Avsikten är att belysa orsakerna bakom larmen inom vården och men också att "peka på lösningar som kan leda till en bra vård för alla", som GP:s nyhetschef Christofer Ahlqvist skrev när han härom dagen presenterade satsningen.

Hittills visar artikelserien att problemen är desamma som 2009. I rättvisans namn skall sägas att problemen är stora också i andra delar av landet, inte minst i Stockholm.
Bara på några få ställen i Sverige som Kiruna, Torsby, Jönköping och S:t Görans sjukhus i Stockholm är väntetiderna korta. Men på de allra flesta sjukhus får patienterna vänta längre och längre på akuten. Sedan 2010 har de genomsnittliga väntetiderna ökat med 40 minuter, visar en undersökning som tidningen Vårdfokus låtit Socialstyrelsen göra. Värst är det, enligt undersökningen, på Sahlgrenska.

Och jämför man med andra liknande länder ser det heller inte bra ut. Åtminstone vad gäller patientnöjdhet. Svenska patienter är mer kritiska till hälso- och sjukvården än patienter i andra länder i västvärlden. Svenskarna anser att både tillgänglighet, information och möjligheter till delaktighet brister.

Det visar en undersökning som en amerikansk stiftelse genomfört för tredje gången, där sjukvården i Sverige jämförs med den i länder som USA, Storbritannien, Kanada, Norge och Schweiz. Drygt 7 100 svenskar har intervjuats om sina patienterfarenheter. Samma undersökningar gjordes även 2010 och 2013 och förtroendet i Sverige har försämrats.
I den senaste studien anser bara en tredjedel av svenskarna att sjukvårdssystemet fungerar bra, vilket är en minskning med 13 procentenheter jämfört med 2010. Dessutom anser bara 19 procent av primärvårdsläkarna att systemet fungerar bra. 2012 var den siffran 39 procent.

"All verksamhet inom hälso- och sjukvården måste alltid ses ur patientens perspektiv och kvaliteten alltid definieras utifrån ett patientperspektiv. Den ska utgå från ett invånar- och patientperspektiv, erbjuda goda möten, samverka gränsöverskridande, ta tillvara och implementera nya metoder och satsa på hälsofrämjande aktiviteter. Hälso- och sjukvården skall vara personcentrerad."
Det kan man läsa i inledningen till regionens budget för 2016 under rubriken "Det goda livet med Sveriges bästa hälso- och sjukvård." Vi är långt från den visionen. 

Regionens politiska majoritet skrev i en debattartikel i GP att man på tre år ökat satsningen på sjukvården med fem miljarder men att "vi kan konstatera att de satsningar vi gjort ännu inte nått de resultat som vi förväntat oss." Man utlovar nu stora satsningar på att korta köerna och öka tillgängligheten i akutsjukvården och en miljard till den nära vården. 

Det är bra - om det ger resultat -snabbt. Men det är uppenbart att det också finns systemfel i svensk sjukvård. Det finns mängder av förklaringar till problemen från många olika intressenter. Uppenbarligen finns det inte lika många lösningar. Till syvende och sist handlar det emellertid om ledarskap - i hela ansvarskedjan.

Yttersta ansvaret för hälso- och sjukvårdens kvalitet vilar på regionfullmäktiges 149 ledamöter som delegerat det så kallade beställaransvaret till fem hälso- och sjukvårdsnämnder. Det är deras ansvar att se till att problemen löses. Och det är på resultaten, inte på orden och löftena, som de utvärderas. 
The time for action is now!