Almgården heter ett miljonprogram i Malmö. Sedan flera val tillbaka är området, som till stor del bebos av svenskfödd arbetarklass, ett av de valdistrikt där flest röstar på Sverigedemokraterna - i senaste valet blev siffran 41,2 procent. Om man vill förstå valresultatet finns svaret på andra sidan Inre Ringvägen: I Almgårdens betydligt mer kända granne, utanförskapsområdet Rosengård.
Det är en bild som passar väl in i den statsvetenskapliga forskningen om högerpopulism. Stödet för europeiska högerpopulistiska partier är generellt sett som starkast i områden som på kort tid upplevt betydande invandring eller, precis som Almgården, ligger bredvid områden som redan har en stor invandrad befolkning.
I två nyutkomna böcker, “National Populism” och “Whiteshift”, resonerar de brittiska statsvetarna Roger Eatwell och Matthew Goodwin respektive Eric Kaufmann om just demografi som förklaring för den som vill förstå framgångar för högerpopulism.
Böckerna är skrivna utifrån en brittisk horisont och slår exempelvis fast att stödet för Brexit var starkare på platser som det senaste decenniet haft en stor invandring. Man konstaterar också att ett liknande mönster syns i stödet för Donald Trump, där snabba förändringar i ett områdes etniska sammansättning visat sig vara en viktig förklaringsfaktor.
Kaufmanns slutsats är att det är demografi och kultur, och inte ekonomi, som är nyckeln till att förstå högerpopulism. Snabba demografiska förändringar gör majoritetsbefolkningen mer medveten om sin kulturella identitet och risken att det sammanhang man känner sig hemma i håller på att gå förlorat.
Att rösta på ett högerpopulistiskt parti blir då ett sätt att ge uttryck för sin identitet och göra försvaret av den till en politisk fråga.
De senaste årens debatt om svenskhet och svenska värderingar bör ses mot en sådan bakgrund. Även i ett samhälle där det finns en lång tradition av solidaritet med omvärlden har den egna identiteten politisk betydelse.
Mötet med människor som har andra värderingar och prioriteringar gör oss helt enkelt mer medvetna om de liberala och sekulära värderingar som utmärker det svenska samhället.
På 30 år har andelen utrikes födda i Sveriges befolkning mer än fördubblats, från 8,2 procent 1987 till 18,5 procent vid förra årsskiftet. Motsvarande utveckling syns i andelen med utländsk bakgrund, med två utrikesfödda föräldrar, som 2017 uppgick till 24,1 procent.
Att det får omfattande effekter för det svenska samhället är, som opinionsanalytikern David Ahlin på Ipsos nyligen konstaterade, något som alla, oavsett om man är positiv eller negativ till invandringen, borde kunna vara överens om (Sydsvenskan 3/12).
Dessa demografiska förändringar märks idag i allt fler människors vardag. Inte minst syns de i sömniga landsortskommuner där gamla stadshotell och kursgårdar förvandlats till boenden för asylsökande, medan affärslokaler på många håll tagits över av butiker som vänder sig till de nya kommuninvånarna. Det har på kort tid förändrat många småstäders karaktär.
Man kan dra paralleller med hur stor arbetskraftsinvandring från Öst- och Centraleuropa på kort tid förändrade stadsmiljöerna i många småstäder i östra England - platser där det fortsätter att finnas ett starkt stöd för ett avtalslöst utträde ur EU.
Det mesta talar för att Sverige kommer att fortsätta att ta emot ett stort antal flyktingar och invandrare de kommande decennierna. Det ställer höga krav på politikens förmåga att hantera de problem i form av hedersförtryck och gängkriminalitet som blivit konsekvensen av stort utanförskap. Och det förutsätter en öppen och ärlig debatt om hur migrationen kommer att påverka grundläggande samhällsfunktioner som skola, sjukvård och socialtjänst.
Men det innebär också att frågorna om kultur och identitet kommer att bli allt viktigare. Hur ska det faktum att Sverige har blivit ett mångkulturellt samhälle vägas mot att en överväldigande majoritet i SOM-institutets mätningar menar att integrationspolitiken bör ha som mål att invandrare ska anpassa sig till svensk kultur och tradition?
Svenska politikers förmåga att konstruktivt förhålla sig till den frågan kan i själva verket vara det som avgör möjligheten att långsiktigt vinna folkligt stöd för en liberal syn på migration.
Kommentarer
Kommentera artikeln
Vad tycker du? Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.