Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer
Bild: Ernst Henry Photography

Aleksandra Boscanin: Den som väntar på vård väntar alltid för länge

Patienterna är mer eller mindre rättslösa när de inte får den vård som de enligt lag har rätt till. Den som inte får vård i tid kan inte göra mycket annat än att vänta, som den kvinna som tvingats leva med öppen buk i över ett år i väntan på operation.

GP Ledare är oberoende liberal. Fristående gästkolumnister representerar ett bredare politiskt spektrum.

I princip inget landsting lever upp till vårdgarantin, som anger inom vilka tidsgränser olika vårdinsatser ska erbjudas. Det finns fyra olika tidsgränser: 0 dagar för telefonkontakt med vårdcentral, 7 dagar för ett första läkarbesök efter bedömning av vårdpersonal, 90 dagar för ett första besök hos specialistvård och 90 dagar för operation eller annan åtgärd. Ett enda landsting uppfyller tidsgränsen för telefontillgänglighet, i övrigt misslyckas alla landsting med att erbjuda samtliga vårdinsatser inom respektive tidsgräns. Detta enligt statistik från SKL.

Vårdgarantin är således ett missvisande namn; snarare än att vara just en garanti för att få vård i tid är det ett mål som inte uppfylls. Patienterna är mer eller mindre rättslösa. Den som inte får sin lagstadgade rätt till vård kan inte göra mycket annat än att vänta, vilket i många fall förvärrar patientens tillstånd och gör det svårare att behandla.

En av dem som fått vänta länge är 39-åriga Jenny, som GT skrivit om (19/12 2018). Efter en misslyckad operation har hon tvingats leva med en öppen buk i över ett år och tre månader. Sedan dess har hon väntat på en operation för att få buken stängd: ”De sa att jag skulle få den stängd inom sex månader men det har inte hänt. Nu står jag i på kö för operation men de prioriterar mig inte då jag inte är cancersjuk” sade hon till GT.

Hela innanmätet går att se och Jenny är rädd att buken ska spricka upp mer om hon rör sig. Hon har ont, kommer inte utanför dörren och måste få hjälp av hemtjänsten.

Den 1 januari ändrades vårdgarantin och patienter ska nu få en första medicinsk bedömning inom tre dagar. Det kan låta som en förbättring av garantin, men att byta löfte om läkarbesök mot löfte om medicinsk bedömning betyder att patienten inte längre har lagstadgad rätt att träffa en läkare. Nu är det upp till primärvården att bedöma vilken profession som ska bedöma patienten.

Bättre vore en garanti om bedömning av läkare inom tre dagar. Men med tanke på hur illa staten uppfyller sina löften till medborgarna är frågan vad en sådan utfästelse skulle vara värd. I dagsläget är det endast 89 procent av patienterna som efter bedömning av vårdpersonal får tid för läkarbesök inom sju dagar. I flera landsting ligger siffran runt 80 procent.

Problemen har funnits länge men sedan den rödgröna regeringen tillträdde har situationen blivit betydligt sämre. För vissa typer av vård har köerna mer än fördubblats: I oktober 2014 var det 14 procent av patienterna som inte fick operation eller annan åtgärd inom 90 dagar, i oktober 2018 var siffran 29 procent. Ökningen av väntetider har till stor del sammanfallit med att kömiljarden avskaffades 2015.

Att korta vårdköerna måste vara högsta politiska prioritet, vid sidan av att bekämpa den eskalerande och allt mer hänsynslösa gängkriminaliteten. En välfärdsstat som bygger på idén att medborgarna ska betala höga skatter för att staten ska förse dem med välfärd fungerar inte om inte bägge parter gör sin del.