David Eberhard: Ingen tycks lära sig någonting i curlingskolan

Egofixerade, bortskämda slynglar är avarten av dagens uppfostran.

GP Ledare är oberoende liberal. Fristående gästkolumnister representerar ett bredare politiskt spektrum.

ANNONS
|

Professor Stefan Einhorn skrev den 5 september i Aftonbladet debattartikeln "Nej, att curla skadar inte alls våra barn." Han hänvisade till studier som inte kunde belägga att det var dåligt. Dessa kunde visserligen inte heller säga att det var bra. Och just så brukar resultat från den typen av forskning bli. Det går nämligen inte att dra några slutsatser av jämförande uppfostringsstrategier på det sätt som Einhorn hänvisar till, framförallt eftersom antalet felkällor och förvillande faktorer är för många för att man ska kunna tolka resultaten. Det finns ju inte ens en enhetlig definition över vad curling är.

För att få en hint om hur uppfostringsstrategier fungerar kan man istället kontrollera andra resultat. Exempelvis skolan. Hur skolan ser ut speglar en mer generell kulturell föreställning om hur man bör uppfostra. Och curling i all ära men sammantagen forskning tyder på att barnen styrs mer av majoriteten än föräldrarna.

ANNONS

Den senaste tiden har det publicerats några artiklar om skolan som tillsammans är ytterst belysande över vad som sker om man blandar ihop kravlöshet med snällhet och får för sig att rättighet betyder avsaknad av skyldigheter.

I Svenska Dagbladet kunde man den 24 september läsa debattartikeln "Jag är läraren som har gett upp". Per Kedland skriver om en skola i förfall där elever har allt sämre förkunskaper då de kommer till gymnasiet. Ingen har krävt något av eleverna, de kommer och går som de vill och struntar fullständigt i läraren. En situation som slutat med att artikelförfattaren valt att sluta som lärare.

Dagen efter skrev professor Magnus Henreksson och Sebastian Jävervall en debattartikel i Dagens Nyheter med anledning av sin rapport "Svenska skolresultat rasar – vad vet vi?". Deras sammanfattning lyder:

"I vår kartläggning av svenska elevers kunskap ser vi klara bevis för att resultaten sjunker och att det rör sig om kunskapsförsämringar i både absoluta och relativa tal. Samtidigt finner vi tydliga belägg för betygsinflation."

Per Kedlands beskrivning säger en hel del om orsaken till de allt sämre resultaten.

"Tidigare när jag ringde hem vid disciplinproblem så fick jag stöd av föräldrarna, idag möts jag ofta av oförståelse. När man tillrättavisar nya elever så får man en blick som avslöjar att de inte är vana vid att bli tillsagda."

ANNONS

Elever saboterar för andra utan risk för påföljd. De är vana att allt kretsar kring dem. Den barncentrerade uppfostran som kommit att bli norm i Sverige leder till att man fokuserar på sina egna rättigheter utan en tanke på skyldigheter mot andra. Skolan har fokuserat på trygghet istället för kunskap och hela kulturen genomsyras av kravlöshet.

Självklart kommer många att ändå växa upp till samhällsnyttiga medborgare men avarten av denna uppfostringsstrategi riskerar att skapa egofixerade bortskämda slynglar. De förstör för sin omgivning och istället för att ställa högre krav på de som stör har vuxenvärlden systematiskt ägnat sig åt att motarbeta de som försökt skapa en ordnad skola där de vuxna bestämmer. Effekten tycks bli att ingen lär sig någonting.

ANNONS