Under förra året dödades minst 16 kvinnor av sin varande eller före detta partner. 17 minderåriga barn förlorade därmed sin mor, fem av dem blev vittnen till mordet. Det visar den kartläggning som Aftonbladet har gjort(24/4). Ytterligare fyra fall är under utredning eller har nått domstol, vilket innebär att siffran som mest kan stiga till 20 kvinnor.
En av de som mördades var en 21-årig kvinna som tillsammans med två äldre systrar kom till Sverige i slutet av år 2015. Då slutade hon att bära slöja och försökte lämna sin man, som också var hennes kusin. Det blev hennes död.
Dödligt våld i nära relationer är inget nytt fenomen; under 2000-talet har 267 kvinnor fallit offer. Aftonbladet uppskattar att drygt 30 procent av dessa var födda i ett annat land. Av de som dödades förra året var sex personer nyanlända, vilket motsvarar mer än var tredje. Sett till andelen av befolkningen är det en klar överrepresentation.
Det dödliga våldet uppstår sällan i ett vakuum, utan brukar snarare vara kulmen på en relation som varit hotfull eller våldsam. Många kvinnor lever i en sådan relation och de som försöker lämna den måste få tillgång till stöd och hjälp. Men kvinnojourerna tvingas ofta avvisa kvinnor som söker hjälp.
På grund av bostadsbristen har antalet dagar som en kvinna bor på ett skyddat boende ökat med21 dygn – eller 50 procent – på fyra år. År 2012 tillbringade kvinnor i snitt 40 dygn på ett skyddat boende, i dag är siffran 61. Detta enligt statistik från Unizon som bygger på siffror från 68 av deras kvinnojourer. Konsekvensen av detta blev att hela 70 procent av de kvinnor som sökte hjälp år 2016 nekades; i siffror rör det sig om 2765 kvinnor och 1662 barn. Dubbelrapportering kan förekomma, då samma kvinna ka ha avvisats från flera olika boenden. Antalet avvisade barn bedöms dock vara kraftigt underrapporterade.
Trots att regeringen avsatt hundratals miljoner till kvinnojourer så kvarstår problemet. Det går nämligen inte att söka statsbidrag för sängplatser, utan enbart för säkerhetsanordningar, stödsamtal och för att hjälpa till med myndighetskontakter (SVT 30/1 2016).
Att nyanlända kvinnor är överrepresenterade vad gäller det dödliga våldet är intressant information. Kan man ringa inolikautsatta grupper blir det också lättare att sätta in riktade insatser, något ansvarigt statsråd Åsa Regnér (S) menar görs bland annat genom information om ”jämställdhet, rättigheter och skyldigheter” (Aftonbladet 24/4).Kunskapom vilka rättigheter man har är dock inte mycket värt om man inte får hjälpnärdessa kränks.
