Attentatet mot en julmarknad i Berlin kommer att få stor inverkan på politiken i Tyskland. När den här texten skrivs vet vi inte vem som utfört dådet, och den närtida historien har lärt oss att inte ta något för givet. I Tyskland finns som bekant flera våldsbejakande miljöer.
Vad som dock verkar vara klart är att händelsen initialt ser ut att stärka de som varit kritiska mot Angela Merkels migrationspolitik och mot Tysklands integrationspolitik i stort.
Dessa kritiker finns i Merkels egna kristdemokratiska rörelse, men också i det nya AfD, Alternative für Deutschland. Det senare är ett högerpopulistiskt parti som förutspås komma in i förbundsdagen i samband med höstens val. Om deras opinionssiffror håller i sig blir de Tysklands tredje största parti.
Det är i så fall ett enormt nederlag för Merkel. Hennes företrädare i CDU har över tid lyckats att hålla populistiska uppstickare till höger kvar i avgrunden.
Tittar man på tyska sociala medier ser man att kritiken mot Merkel efter dådet i Berlin är oerhört hätsk. Den är hatisk inte bara mot Merkel som person, utan också vad som utmålas som etablissemanget, samt mot muslimer och mot utomeuropeiska invandrare i allmänhet.
Tonen skrämmer. Men samtidigt har den delen av kritiken mot Merkels ledarskap, som är saklig, en delvis legitim grund. Hennes regeringar har brustit i nationalstatens viktigaste uppgifter; att skydda från yttre hot och att upprätthålla en inre ordning.
Förra årets flyktingmottagning i Tyskland saknade tillräcklig kontroll av vilka som kom in i landet. Med tanke på vilken region flyktingarna kom i från och det stora antalet är det en statistisk omöjlighet att islamister inte tog sig in i landet. I Tyskland finns sedan tidigare islamistiska grupper och celler. Flera hundra tyska medborgare har rest på jihadresor och många bedöms ha lyckats ta sig tillbaka in i landet.
Den inre ordningen i Tyskland har också fått törnar av samma politik. I internationell rapportering sätts händelsen i Berlin samman med terrordåden i Frankrike. Men bland vanliga tyskar faller den också in i en kedja av mer närliggande händelser där män med utomeuropeisk bakgrund varit inblandade i brott, inte sällan riktade mot kvinnor.
Mest internationellt känd är övergreppen mot unga kvinnor i samband med nyårsfirandet i Köln förra året. Berlin har också varit drabbat. I januari mördades en svensk 20-åring kvinna när hon knuffades framför ett tunnelbanetåg. Tidigare i höst sparkades en ung kvinna nerför en trappa på en tunnelbanestation. Misshandeln fångades på film och spreds över världen när polisen behövde efterfrågade allmänhetens hjälp i jakten på gärningsmannen.
En annan händelse som nyligen skakat Tyskland var i oktober då en 19-årig flicka våldtogs och mördades i studentstaden Freiburg. Det som länkar samman terrorhotet till brotten mot kvinnor är kopplingen till migration. Oron späs på av främlingsfientliga grupper, men det senaste året har förändrat det tyska samtalet, både det politiska och det som förs mellan människor.
Merkels regering förtjänar kritik för att inte ha hanterat migrationen på ett sätt som bevarat medborgarnas trygghet från yttre och inre hot. Därför utmanas den nu av ytterlighetspartier. Från en svensk horisont ter sig situationen inte helt främmande.
