Vill du bli rik ska du flytta till Stockholm. Det är en lätt slutsats att dra när man läser GP:s lönejämförelse mellan städerna. Stockholmarna får i snitt 3,5 procent mer i lönekuvertet bland de 30 vanligaste yrkena.
Nu är detta en sanning med modifikation. Möjligheten att bli rik handlar i hög grad om att kunna spara och investera. Men bostadskostnaderna är högre i Stockholm. För att bli rik i Stockholm bör du helst redan ha flyttat dit och gjort bostadskarriär.
Det är däremot ovedersägligt att stockholmarna blivit allt rikare jämfört med resten. Den disponibla inkomsten i centrala Stockholm – den del av hela Sverige som är mest tätbefolkad med cirka en halv miljon invånare – var i början av 1990-talet 15 procent högre än rikssnittet. 2015 hade den siffran ökat till 50 procent. En delförklaring är att det inte är samma människor som bor där längre. Andelen nyinflyttad välbärgad medelklass har ökat. En annat viktig förklaring är ökade kapitalinkomster från bostads- och aktievinster. Det spiller även över på bostadspriserna. I attraktiva lägen blir bostaden en kapitalplacering, på ungefär samma sätt som sällsynt konst.
Utvidgar man analysen till en större del av Stockholm, de 1,5 miljon invånare som bor tätast, är ökningen betydligt mer måttlig under perioden: från 10 procent över snittet till 16 procent över. Det är en liten grupp som drar ifrån (Nordin 2020).
Intressant nog har samma utveckling inte skett i centrala Göteborg. En förklaring är att höginkomsttagare inte dominerar de centrala delarna av Göteborg på samma sätt som i Stockholm. De är mer utspridda geografiskt. Göteborg är inte alls lika tätbebyggt och har en större andel hyresrätter. Det bidrar till en lägre kostnadsnivå, men påverkar även serviceutbudet negativt.
Vidgar man perspektivet ytterligare är det tydligt att Göteborg fungerar som ett ”hjärta” för Västra Götaland. Staden pumpar in högutbildade från resten av regionen, men pumpar ut en stor del av dem till Stockholm. Nettot är dock positivt (VGR Analys 2018:32). Bristen på lämpliga bostäder för barnfamiljer har samtidigt lett till en relativt stor utflyttning till Göteborgs kranskommuner. Det gör sammantaget Göteborg fattigare än Stockholm även om skillnaden blir mindre om man jämför de lite större storstadsområdena.
Det är heller knappast en slump att skillnaderna i GP:s granskning mellan rikets första och andra stad är som störst hos en yrkesgrupp som företagskonsulter. Ju högre betald du är desto mer gynnas du av att bo i en storstad där konkurrensen, och kapitalkoncentrationen, är större – och Stockholm är större än Göteborg. Ökad inkomstspridning och urbanisering hänger samman. Men den tekniska utvecklingen spelar också roll. Historiskt har inkomstskillnaderna mellan land och stad varierat beroende på vilken typ av produktion som dominerat. Den tidiga industrialiseringen på 1800-talet skedde till exempel på landsbygden och Göteborg gynnades relativt under massproduktionens tidevarv på 1950- och 60-talen.
Men de senaste decennierna har tjänster, kunskap och digitalisering ökat i betydelse. Det är produktionsfaktorer som tjänar på att koncentreras till en plats. Stockholm är vinnaren, liksom övriga världens huvudstäder.
Göteborgarna kan trösta sig med att det finns andra värden som inte främjas av vassa armbågar. Det är ingen slump att Göteborg är mindre stressigt och att stadens invånare i mångas ögon vinner trevlighetsligan jämfört med huvudstadens inflyttade strebrar. Kulturellt och intellektuellt finns det inte heller enbart nackdelar med distans till huvudstadens kotterier.
Dagens Göteborg kombinerar storstadskvaliteter med gemyt. Därmed inte sagt att staden kan slå sig till ro. Att bevara det som är positivt utan att stagnera är en utmaning.
