Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Hej

Hej

Efterfrågade droppar. Bild: Mikael Fritzon/TT
Efterfrågade droppar. Bild: Mikael Fritzon/TT

Karin Pihl: Därför blir folk arga över papperslösas vaccinförtur

Kritiken bör riktas mot de politiker som låtit skuggsamhället växa fram.

Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

I slutet av förra veckan presenterade Folkhälsomyndigheten nya riktlinjer för i vilken ordning regionerna ska vaccinera befolkningen. Först ut efter att boende och personal på äldreboenden har fått sina doser är pensionärerna. Sedan går processen vidare till fas tre, som inkluderar vuxna under 65 år med kroniska sjukdomar och kognitiva funktionsnedsättningar.

Även personer i socialt utsatta situationer, som hem- och papperslösa, ska prioriteras i fas tre, skrev myndigheten i sitt dokument. Det dröjde inte länge förrän kritiken kom. Varför ska personer som bor i Sverige illegalt få förmåner? Papperslösa har inte rätt att vistas i Sverige. Det är människor som fått avslag på ansökan om uppehållstillstånd, eller rest in i landet olovligt.

”Det ska inte löna sig att inte följa beslut”, skrev Moderaternas migrationspolitiska talesperson Maria Malmer Stenergard på Twitter (4/2). ”Ska de gå före i kön för att de är papperslösa? Det där är en otrolig farlig väg att gå”, kommenterade M-ledaren Ulf Kristersson (Aftonbladet 5/2).

Andra ansåg att det är självklart att personer i en utsatt situation ska prioriteras. Nu har Folkhälsomyndigheten hur som helst ändrat formuleringen och nämner inte papperslösa som en särskild grupp.

Som alltid när det är brist på något måste man ransonera. Hur detta ska ske kan man diskutera. Ett perspektiv är det strikt medicinska – de som har flest medicinska riskfaktorer får vaccinet först, sedan de med näst högst risk och så vidare. En annan ordning är att vaccinera utifrån perspektivet att minimera smittspridningen och därmed prioritera grupper som utsätts för stora risker, exempelvis personer i service- och vårdyrken som träffar många människor.

Ur det senare perspektivet är myndighetens bedömning att prioritera papperslösa rimlig. De tillhör en socialt utsatt grupp. De bor ofta trångt och har därmed hög smittorisk. De är hänvisade till den svarta arbetsmarknaden där man inte direkt kan vara hemma med sjukersättning om man känner sig krasslig.

Problemet är att coronavaccineringen inte bara handlar om medicin och smittbekämpning. Det handlar också om politik och moral. Svenskar har stor acceptans för att ransonering krävs vid bristande tillgång, och att man får ställa sig i kön för att vänta på sin tur. Men om någon uppfattas få gå före på orättfärdiga grunder blir svenskar i allmänhet rasande.

Det märks på reaktionerna på avslöjandet att chefer inom vården och äldreomsorgen gett vaccin till familjemedlemmar. Och det märks på upprördheten över att papperslösa ska få förtur. De har inte rätt att bo här från första början och hade, om de hade följt lagen, helt enkelt inte ens stått i kön. Att många blev arga handlar inte om att man inte känner empati med någon som lever under tuffa förhållanden. Det handlar om att man inte ska gynnas för att man har struntat i reglerna. En sak att papperslösa ska få vaccinet, en annan sak att de ska få gå före andra.

Det är med andra ord förståeligt att folk blir upprörda. Men ilskan bör inte riktas mot Folkhälsomyndigheten i detta fall. Dess perspektiv är en balansgång mellan att skydda de sköraste och att skydda de grupper som utsätts för stora smittorisker. Inte att ta hänsyn till politiska frågor om legitimitet.

Kritiken bör i stället riktas mot de politiker som låtit skuggsamhället växa fram.

Sverige har under lång tid fört en dubbelpolitik. Å ena sidan ska lagarna och fattade myndighetsbeslut om uppehållstillstånd respekteras. Å andra sidan har Sverige drivit en politik på andra områden som skickar en rakt motsatt signal. 2017 gav var tionde kommun ekonomiskt bistånd, alltså socialbidrag, till personer som egentligen är ålagda att lämna landet (SVT 30/3 2018).

Dessa personer har även rätt till välfärd i form av viss vård, som psykiatrisk vård, hjälpmedel vid funktionshinder, preventivmedelsrådgivning med mera. 2011 beslutade den borgerliga regeringen att ge papperslösa rätt att starta företag. Förra året kom Statens medicinsk-etiska råd fram till att papperslösa bör ha rätt till organtransplantationer i Sverige.

Dessutom finns en rad andra omständigheter som bidrar till skuggsamhällets utbredning. Enligt en kartläggning som DN gjort har 873 000 personer tilldelats ett samordningsnummer de senaste 20 åren, men ingen vet hur många av innehavarna som är kvar i landet.

Coronaviruset bryr sig inte om vem som vistas i Sverige lagligt eller inte. Men politikerna borde göra det. Pandemin har gjort det tydligt. Om Sverige hade fört en ordnad migrationspolitik hade intressekonflikten mellan medicinska och politiska prioriteringar inte varit lika smärtsam.