I slutet av mars gick Frankrikes president Emmanuel Macron ut med en varning till de andra EU-länderna: Coronaviruset riskerar att innebära döden för Schengen. EU:s samarbete om passfrihet och öppna inre gränser sattes ur spel när viruset drog fram över kontinenten. Flera länder införde inreserestriktioner för att minska smittspridningen. Den franske presidenten menade då att detta kunde riskera hela EU-projektet.
Men nu verkar han ha ändrat uppfattning. Efter de terrordåd som drabbat landet under hösten har Macron efterfrågat en ordentlig översyn av Schengenreglerna. Förutom att stärka EU:s yttre gränser vill han se fler inre gränskontroller. Frankrike ska fördubbla antalet poliser och militärer som vaktar den franska gränsen för att förhindra fler terrordåd.
Enligt Macron finns en koppling mellan bristande yttre och inre gränskontroller och terrorism. Den misstänkte gärningsmannen bakom det senaste terrordådet i Nice, då tre personer knivmördades i en kyrka, var en tunisisk migrant som anlänt med båt till Italien en kort tid före terrorattacken. Italienska myndigheter slog fast att mannen inte hade rätt att vistas i landet. Ändå kunde han ta sig över gränsen till Frankrike.
Det är inte bara terrorister som kan utnyttja EU:s bristande gränskontroller. I Sverige har de så kallade stöldturnéerna blivit ett återkommande inslag i nyhetsrapporteringen. 2017 larmade Polisen att organiserade internationella nätverk står för hälften av bostadsinbrotten i Sverige. Ligorna kommer främst från Östeuropa, men också från Balkan, Baltikum och Sydamerika. Polisen anser att det svenska rättsväsendet kommer att ha svårt att ensamt stävja brottsligheten eftersom det är ett gränsöverskridande problem.
Gränsöverskridande är också människohandeln. Att traffickingligor utnyttjar de öppna gränserna har varit känt länge. 2008 konstaterade Brottsförebyggande rådet att smugglingen av kvinnor och flickor med syfte att sälja dem för sexuella tjänster har ökat i takt med att gränskontrollerna minskat, och då framförallt trafficking från Östeuropa.
2007 utvidgades Schengen till att omfatta flera länder i de östra delarna av Europa. Bara mellan 2008 och 2010 ökade traffickingen i EU med en femtedel.
Människohandeln från länder utanför EU tycks också öka, vilket tyder på brister i EU:s yttre gränsskydd. Enligt Eurostats rapport från 2018 är 56 procent av offren medborgare i länder utanför EU, som Nigeria, Albanien, Vietnam, Kina och Eritrea. 44 procent kommer från EU-länder, då främst från Östeuropa. Sexuellt utnyttjande är den vanligaste formen av brott. Kriminella nätverk lockar kvinnor och tonårsflickor med löften om arbete som barnflicka i Västeuropa. I stället säljs de som sexslavar.
”Bara för att en gräns är öppen inom EU betyder ju inte det att den ska vara öppen för kriminella”, sa Stefan Pettersson från polisens underrättelseavdelning till SVT angående de internationella stöldligorna (17/7 2017). Problemet är att om man vill ha det ena – öppna gränser för att göra det enkelt och smidigt för européer att resa på weekendsemester eller arbetspendla i gränsområden – kommer man att få det andra.
Det är uppenbart att Macron har rätt. I praktiken är Schengen redan satt ur spel genom att länder inför tillfälliga gränskontroller som förlängs gång efter annan. I stället bör EU utarbeta ett nytt system som är hållbart på sikt. Det måste gå att balansera behovet av smidig varutransport för företag med ett skydd mot terrorister, yrkeskriminella och människosmugglare. Kanske kan permanenta gränskontroller instiftas vid särskilt sårbara områden.
En passkontroll i dag är heller inte vad en passkontroll var för 30 år sedan, eftersom tekniken och biometrisk data har gjort det möjligt med automatiserade spärrar som resenären passerar relativt snabbt. Vägkameror kan läsa av registreringsplåtar och köra informationen mot ett register för att stoppa stulna fordon och släppa igenom yrkestrafik på ett smidigt sätt.
Inget system är perfekt. Man kommer alltid att behöva väga effektivitet och säkerhet mot varandra. Den som värnar om EU-samarbetet bör dock inte vara rädd för att ompröva gamla sanningar. Med tiden uppstår nya problem. Att kunna hantera dem är ett tecken på styrka.
