Alexandra Waluszewski, prof. em. i ekonomisk historia.
Alexandra Waluszewski, prof. em. i ekonomisk historia.

Alexandra Waluszewski: Därför är danskar bättre än svenskar på vindkraft

I Danmark finns, till skillnad från i Sverige, ett folkligt stöd för vindkraft. Detta beror till stor del på att vindkraften präglats av lokal förankring i vårt sydliga grannland.

GP Ledare är oberoende liberal. Fristående gästkolumnister representerar ett bredare politiskt spektrum.

ANNONS

Vad har Danmark som inte Sverige har? Massor förstås, inte minst den i Sverige avundade förmågan till "hygge". Men i svensk industris perspektiv är det förmodligen Danmarks vindkraft som framstår som mest avundsvärd. Vindkraften svarar redan nu för omkring 50 procent av den danska elproduktionen.

Danska företag är världsledande utvecklare och exportörer av turbiner, rotorblad och havsbaserade vindkraftverk. En industriell succé som beräknas sysselsätta mer än 30 000 människor. Dansk vindkraft är därtill inne på sitt fjärde decennium av uthållig politisk uppbackning, av partier från höger till vänster. En uthållighet som stått sig, även under de perioder då vindkraften mött såväl tekniska som kommersiella svårigheter.

ANNONS

I Sverige svarar vindkraften för omkring 15 procent av elproduktionen. Den siffran behöver ökas kraftigt, enligt företrädare för svensk elintensiv industri. Eller som LKAB:s vd Jan Moström framhöll till SVT i början av förra året: ”Vi behöver fossilfri el snabbt, då finns egentligen inga alternativ till vindkraft”.

I det politiska Sverige har dock vindkraft kommit att bli något av en höger-vänsterfråga, där de rödgröna partierna, åtminstone på papperet, varit främsta vindkraftförespråkare, medan SD och M varit mest skeptiska. I praktiken har dock partier av samtliga kulörer varit med och bromsat vindkraftsinvesteringar. Med hjälp av det kommunala vetot stoppades 78 procent av alla landbaserade vindkraftsprojekt under 2021. Därtill har Sverige en brokig antivindkrafts-lobby som gör allt för att sätta käppar i hjulen för nya projekteringar.

Vindkraftverk låter och stör de närmast boende, oavsett vilken sida av sundet de står på. Men varifrån kommer då den breda danska uppslutningen bakom vindkraft?

Det var inte bara den danska vindkraftsteknologin som utvecklades i spåren av 1970-talets energikris, utan även det folkliga engagemanget och ägandet. Danmark hade redan ett pionjärskap att bygga vidare på, med den första elproducerande turbinen på plats redan 1891 och den första "moderna" Gedser-turbinen 1957.

ANNONS

Oljekrisen 1973 blev en väckarklocka, oljeberoendet måste bort. Kärnkraft och kol blev det danska energipolitiska huvudspåret. Men, den starka antikärnkraftsrörelsen mer eller mindre tvingade fram statligt stöd för utveckling av vindkraft. I mitten av 1980-talet lagstiftades kärnkraften bort och i spåren av Bruntlandsrapporten skedde det politiska paradigmskiftet: förnyelsebart istället för kol och kärnkraft – där vindkraften passade som hand i handske.

Antikärnkraftsrörelsens engagemang för vindkraft drev också fram ett individuellt och kooperativt ägande i mindre vindkraftverk, vilket sedan dess omsatts även i större vindkraftsparker. Det lokala ägandet drev också på, med politiskt stöd men under eldistributörernas protester, en teknikutveckling som gjorde det möjligt att för vindkraftsägarna att sälja överskottsel. De danska lokalsamhällena har med andra ord en lång tradition av delaktighet i det ekonomiska överskott vindkraften genererar.

I Sverige går inte bara lokalsamhällena, utan även nationen som helhet, till stor del miste om vindkraftens ekonomiska överskott. Omkring två tredjedelar av svensk vindkraft är utlandsägd. Kina, som inte släpps in i den danska produktionen, är Sveriges största enskilda investerare. I ett sent uppvaknande rörande det lokala inflytandet, dock inte det utländska, tillsattes incitamentsutredningen i april 2022, för att få förslag på hur lokalsamhällen ska kompenseras.

Sverige har inte några kommersiellt framgångsrika producenter av vindkraftverk. Ändå ledde 1970-talets energikris till att det även här drogs igång statligt finansierad utveckling av vindkraft, vilket resulterade i flera projekt i teknikfronten. I mitten av 1980-talet minskade dock den statliga satsningen kraftigt. Svensk vindkraftsteknik kom att präglas av kommersiella svårigheter och som forskaren Erik Möllerström sammanfattar det, av "politiskt ointresse".

ANNONS

Sverige har i alla fall en resurs som Danmark kan avundas: Möjligheten att balansera vindkraft med vattenkraft. Trots detta är det dansk vindkraft som har fyra decennier av politisk uthållighet, industriell dynamik och folklig acceptans bakom sig, med den svenska ännu kantas av splittring och trubbel.

LÄS MER: Medicinen mot miljöhoten måste framstå som aptitlig

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS