När Moderaterna förra året använde sig av filmmaterial av brinnande bilar för att i en valfilm illustrera problemet med vandalism i Göteborg kritiserades partiet för att svartmåla staden. Att videomaterialet dessutom inte föreställde brinnande bilar i Göteborg framställdes av vissa kritiker som manipulativt.
Kommunstyrelsens ordförande Ann-Sofie Hermansson (S) beskrev Moderaternas valfilm som ett uttryck för ”brunskiftande smutspopulism”. Liberala politikern Axel Darvik hävdade att filmen ”skrämmer väljarna”.
Hermansson som då oroade sig mer över bilden av Göteborg än över problemet med skadegörelse är nu inte bara ”oroad” utan direkt ”förbannad” över händelserna i Göteborg och Västsverige. Hon är i gott sällskap med statsministern som även han är förbannad.
Enligt polisen i Göteborg handlar det om 80 bilar som brunnit i hela regionen. Det tycks, vilket polisen hävdar, inte vara kopplat till något polisiärt ingripande i närtid. En annan slutsats polisen drar är att bränderna var organiserade. Ser man filmmaterialet från Frölunda är det svårt att inte instämma. Det är genomtänkt och då främst vad gäller maximal förstörelse och dådens hastighet..
Under 2011 brann enligt MSB totalt 173 bilar i Storgöteborg. Därefter infann sig en minskning åren därpå för att åter intensifieras 2015 då 158 bilbränder anlades. Förra året var, i jämförelse med tidigare år, ett ”lugnt” år. Endast 84 anlagda bilbränder. Nattens bränder fyller därmed på årsstatistiken för Göteborg snabbt.
Reaktionerna och diskussionerna efter bränderna har i stor utsträckning handlat om vem som gynnas av händelserna och om hur upprörda politiker är över det som hänt.Baserat på det faktum att bränderna utfördes så målmedvetet drar vissa slutsatsen att det ligger en hund begraven.
Bränderna görs därmed till en abstraktion, en händelse som kan kopplas till en ännu fördold vilja. Vilket påminner om misstankarna att den omfattande rapporteringen om klimat en månad innan riksdagsvalet sker instrumentellt för att gynna Miljöpartiet.
Även om man givetvis ska ha ögonen öppna för politiska påverkansoperationer är det väl tidigt att dra några slutsatser om syftet och vad som ligger bakom händelserna. Även ligister kan vara välorganiserade. Att det finns de som tjänar politiskt på vissa händelser innebär inte att de ligger bakom dem. Bränderna är heller ingen ny företeelse. Under 2017 skedde det i hela landet 1457 ingripanden mot bilbränder.
Det vi vet är allvarligt som det är: Högst målmedvetna bränder mitt i tätbebyggda områden. En organiseringsgrad som är hög, ovanlig och oerhört destruktiv och med en sådan kraft att Polisen inte omedelbart kunde gripa någon. De som senare gripits av polisen är mellan 16 och 21 år och hemmahörande i Frölunda. Vi vet ännu inget om deras motiv .
Bortom de spelteoretiska resonemangen och politikernas upprördhet finns det människor som drabbas av bilbränderna. Människors vars vardag fylls av skräck och förlorad egendom. Dessa brottsoffer hade redan rekordåret 2011 för bilbränder i Göteborg behövt konkreta och offensiva rättspolitiska åtgärder för att lösa problemet.
Det skedde inte. I stället fick de boende så sent som förra året en poänglös metadiskussion om hur en valfilm illustrerad med en brinnande kanadensisk bil skrämde väljare eller var uttryck för ”brunskiftande smutspopulism”. Vad erbjuds de drabbade konkret nu när det brinner i Frölunda? En ilsken Stefan Löfven (S) och en "mycket beslutsam" Ann-Sofie Hermansson (S). Något säger mig att det är klen tröst för de som sitter i telefonkö till försäkringsbolagen.
