Cwejman: Hur mycket smör betalar du i skatt?

Om vi betalar mer än hälften av vad vi tjänar i skatt är det inte mer än rimligt att vi begriper exakt hur mycket det handlar om och vad pengarna används till.

Det här är en åsiktstext från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

ANNONS
|

En genomsnittlig svensk bonde betalade under slutet av 1300-talet i genomsnitt mellan 14 och 20 kilogram smör per år i skatt. Summanvar olika beroende på vem man var och framförallt var man bodde. En norrländsk bonde kunde betala en femtedel av vad en bonde i Mälardalen var tvungen att betala.

Systemet var godtyckligt och orättvist. Dessutom kunde fogdens dagsform och humör vara avgörande. På många vis var det ett skattesystem underlägset samtidens strömlinjeformade databaserade skattesystem. Förutom på en punkt: Man visste vad man betalade i skatt.

Frågar man en genomsnittlig svensk om skatten så får man oftast höra något om kommunalskatten, kanske något om statlig inkomstskatt och förmodligen känner de flesta till momsen. Men arbetsgivaravgiften då? Den kallas för avgift trots att den till stor del är en skatt. Sällan får arbetstagaren reda på hur stor del av bruttolönen som försvunnit i arbetsgivaravgifter. Uppfattningen blir således att skatten är lägre än vad den i själva verket är.

ANNONS

Svenskar vet med andra ord att de betalar skatt, men inte exakt hur mycket.

Detta vill den moderata riksdagsledamoten Ida Drougge göra något åt. I en rapport har hon framlagt ett antal förslag som syftartill att minska slöseriet inom den offentliga sektorn. Men i stället för att släpa fram pinsamma kommunfinansierade arenabyggen och lustiga folkhögskolekurser som exempel på slöseri angriper Drougge själva systemet som bidrar till att medborgare hålls okunniga om skattens omfattning.

Drougge föreslår att systemet ska bli enklare att förstå. Kalla en "avgift" för vad det är, en skatt. Stat, kommun och landsting borde även regelbundet redovisa när och hur skatten tas ut. Rimligt förslag, i synnerhet eftersom tekniken för att redogöra detta är tillgänglig. Ta exempelvis appar som Tink. Ett snillrikt program som ned till sista öre förklarar hur vi disponerat vår privatekonomi. Varför inte göra något liknande för skattesystemet?

Första steget, enligt Drougge, är att svenskar behöver bli varse om skattens omfattning. Nästa steg är att göra användningen av skattepengarna mer tydlig för medborgarna. Drougge föreslår att kommuners utgifter, så länge det fungerar med sekretesslagstiftningen, ska vara lättåtkomliga i offentliga databaser som ser lika ut oavsett vilken kommun det handlar om. Det måste bli enklare att följa beslut och utgifter utan att det krävs en examen i offentlig förvaltning.

ANNONS

Mycket bra har hänt sedan medeltiden. Vi betalar exempelvis inte vår skatt i smör. Men de senaste sjuhundra åren har svenskar faktiskt blivit mindre insatta i hur mycket skatt de egentligen betalar. Ida Drougges förslag är egentligen mycket enkla och förutsätter användning av tekniska lösningar som redan finns i hundratusentals svenskars telefoner. Om vi betalar mer än hälften av vad vi tjänar i skatt är det inte mer än rimligt att vi begriper exakt hur mycket det handlar om och vad pengarna används till.

ANNONS