Nöjda. Regeringen sänker skatten på pensioner.
Nöjda. Regeringen sänker skatten på pensioner.

Cwejman: Får vi någon pension i framtiden?

Sverige har långsiktiga problem med finansieringen av det svenska pensionssystemet som måste lösas.

Det här är en åsiktstext från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

ANNONS
|

Det är inte lätt att vara pensionär. Därför är det rätt att som regeringen nu gör sänka pensionsskatten med totalt 12 miljarder fram tills år 2020. Dessa pengar är till stor del uppskjuten lön som äldre under arbetslivet redan tjänat in och beskattat vid något tillfälle. Att åter beskatta den summan är befängt.

Men pensionärernas tillvaro kan inte garanteras med en ensam skattesänkning. Hela pensionssystemet måste stärkas upp och bli långsiktigt hållbart. Det är det inte i dag, och möjligheterna att själv lägga undan pengar inför pensionen blir tack vare regeringens uppgörelse med Vänsterpartiet snart dyrare.

Nästan samtidigt som regeringen aviserade skattesänkningen på pensioner föreslogs nämligen en ökning av skatten på investeringssparkonton. Denna sparmetod skapades av den förra borgerliga regeringen med syfte att förenkla och göra det billigare för människor att skapa en buffert och spara till pensionen.

ANNONS

ISK, som det förkortas, är gratis hos de svenska bankerna. Man betalar heller ingen skatt när man tar ut pengarna. I stället har en schablonskatt på 0,3 procent betalats årligen på sparbeloppet. Man kan också fritt köpa och sälja fonder utan att det beskattas varje gång.

1,8 miljoner svenskar sparar i ISK-konton, det handlar således inte om någon grupp av proffssparande storkapitalister som Vänsterpartiets Ulla Andersson antytt. Eget sparande är nödvändigt om man ska kunna stärka upp pensionen, som inte ser ut att öka nämnvärt de kommande decennierna. Snarare är utmaningen för staten att bibehålla den nuvarande, låga pensionsnivån.

Regeringen gör det å ena sidan dyrare att spara själv samtidigt som skatten sänks för pensionärer. Det finns ett problem med logiken. Skulle det svenska pensionssystemet utsättas för kraftiga påfrestningar spelar det ingen roll vad skatten är om pensionen ändå sänks.

Dina egna sparpengar kan ingen ta ifrån dig. Däremot kan det gemensamma systemet svika dig. De två skatteändringarna gör dagens och framtidens pensionärer mer beroende av staten. Det kanske inte bekommer så många så länge pensionssystemet håller. Men det finns tyvärr mycket som tyder på att pensionssystemets finansiering är i fara.

De flesta som i dag är mellan trettio och femtio är med och finansierar pensionen för dagens pensionärer. Många kommer leva länge och således vara pensionärer under en, jämfört med i dag, längre del av sina liv – vilket innebär att de också kommer att få en lägre pension. Det handlar om en generation av belånade människor, utan någon realistisk chans att amortera sina lån, som kommer få det tungt med räntorna även på ålderns höst.

ANNONS

Det är dessa personer som förväntas bekosta ett livskraftigt framtida pensionssystem.

Andelen av pensionen som betalas av denna grupp, och som alltså inte är dagens pensionärers uppskjutna lön, väntas öka. Det innebär att de som arbetar och betalar skatt kommer att bli tvungna att hålla fler personer under armarna med tiden.

Hur ska regeringen lösa det problemet? Det finns inget i regeringens budget som indikerar hur pensionssystemets långsiktiga finansiering ska säkerställas. Det strös ut småbelopp åt många håll men inget av detta löser problemet med den växande grupp som helt står utanför arbetsmarknaden och som alltså inte kan bidra till pensionssystemet.

Den här gruppens storlek kommer också öka. Av två skäl: Först har vi de människor som kommer till Sverige i vuxen ålder med låg utbildning och som hamnar i förorter med få chanser att lära sig svenska eller etablera sig i arbetslivet. Många av dem kommer helt att försörjas av det offentliga, i värsta fall under hela sina liv.

Den andra gruppen är den växande andelen av befolkningen som lever ett långt liv som pensionärer. Sverige har en hygglig befolkningsutveckling men vi följer ändå mönstret med en större andel äldre i befolkningen.

För att få ihop ekvationen måste sysselsättningsgraden öka dramatiskt bland de utrikesfödda. Etableringsåldern på arbetsmarknaden, som i dag sker i genomsnitt vid 27-års ålder måste sjunka. Dessutom måste troligtvis äldre som kan jobba betydligt längre än vad de gör i dag.

ANNONS

Sker inget av detta kommer gruppen däremellan, alltså de som är i yrkesför ålder idag, att få bära en tung börda i framtiden med högre skatter, samtidigt som deras egna pensioner kommer att bli urusla. Detta problem är betydligt större än att det kan lösas med en blygsam sänkning av dagens skatt på pensioner.

ANNONS