70 procent av Sveriges yta täcks av skog.
70 procent av Sveriges yta täcks av skog. Bild: JONAS EKSTRÖMER / TT

Bråka inte med svenskar om skogen, byråkrater

EU:s planer på ett grönt regelverk för investeringar innebär ett bakslag för den svenska skogsnäringen.

Det här är en åsiktstext från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

ANNONS

Historien om hur Sverige gick från ett fattigt land i norra Europa till ett av världens rikaste välfärdsländer handlar i stor utsträckning om skogen. Träindustrin och gruvorna byggde landet och gjorde oss rika. Skogs- och gruvnäringarna lade grunden till industrialiseringen och i förlängningen det välstånd som möjliggjorde välfärdsstaten.

I mitten av 1800-talet byggdes industrierna upp i stor skala, som en följd av teknisk utveckling och ekonomiska reformer. Än i dag är skogsindustrin en av Sveriges viktigaste basindustrier. Sverige är en av världens största exportörer av sågade trävaror, massa och papper. Branschen står för en tiondel av landets totala export och sysselsätter nästan 100 000 människor.

ANNONS

1903 instiftades skogsvårdslagen för att hindra avskogning och garantera en långsiktig virkesproduktion. Tack vare en ambitiös skogsvård med hårda regler om återplantering har mängden skog nästan fördubblats de senaste 100 åren. Varje år växer den svenska skogen med 120 miljoner kubikmeter, enligt branschorganisationen Skogsindustrierna.

Allt detta verkar ha gått EU förbi. Unionen har tagit fram ett nytt klassificeringssystem, en så kallad taxonomi, riktad till finansvärlden. Syftet med regelverket är att signalera till investerare vad som räknas som hållbara investeringar.

Men i förslaget om den så kallade taxonomin finns inte den svenska skogen med.

EU-kommissionens val att inte klassa det svenska skogsbruket – och inte heller svensk vattenkraft – som gröna näringar hotar den svenska basindustrin. Finansdepartementet menar att "den absoluta merparten av det existerande svenska skogsbruket inte skulle kunna klassificeras som hållbart enligt den nya EU-taxonomin" (TT 10/3). Då den svenska skogen binder mer koldioxid än vad den släpper ut är detta en mycket märklig slutsats från EU:s sida. Till och med Miljöpartiet kallar förslaget kontraproduktivt.

Fondförvaltare och andra investerare kommer alltså inte att se den svenska skogsnäringen som en hållbar och grön investering, och därför se sig om efter andra områden att placera pengarna i. Det kommer att få stora konsekvenser, både för skogsbolag för enskilda skogsägare. Det blir svårare att söka finansiering för att förvärva skogen. Det blir sämre räntor. Värdet på den svenska skogen riskerar att sjunka överlag.

ANNONS

Och även om EU-reglerna skulle mjukas upp kommer kommissionens tilltag att innebära en tung byråkratisk börda, varnar skogsindustrin. Det skulle innebära hårda krav på att varje enskild ägare att göra omfattande analyser av kolbalansen och hur klimatförändringarna kommer påverka varje skogsägares bestånd. För många skogsägare skulle det vara en omöjlig administrativ uppgift.

Moderaterna har kritiserat statsminister Stefan Löfven för handfallenhet i frågan. Nu har dock den svenska regeringen tillsammans med sina kolleger i bland annat Finland, Estland, Lettland och Litauen undertecknat ett brev till kommissionen som kräver att förslaget ändras.

Om kommissionen fortsätter att visa samma brist på lyhördhet innebär det dåliga nyheter för klimatarbetet – ett mindre aktivt skogsbruk innebär färre planterade träd – och mindre intäkter för den svenska ekonomin. Men det riskerar också att få konsekvenser för Sveriges relationer till EU.

I Sverige ägs inte skogen främst av adeln eller finansmän. Hälften av den produktiva skogen ägs av enskilda skogsägare. Totalt finns 327 000 enskilda ägare, enligt Skogsstyrelsen. Därutöver ägs en fjärdedel av noterade aktiebolag och en sjättedel av statliga bolag. Skogen går ofta i arv i generationer och för många människor är virket en pensionsförsäkring.

EU:s taxonomi är en illustration av en överstatlighet som inte har någon markkontakt med medborgarna.

ANNONS

I den svenska kulturen finns nog ingenting som är så heligt som skogen. Allemansrätten finns till för att vistelse i skog och mark närmast ses som en mänsklig rättighet, ett existentiellt behov, nästan som ett slags religionsfrihet.

Skogen symboliserar frihet, trygghet och rikedom. Att säga till en svensk att han inte kan bruka och vårda sin skog är en provokation. EU måste snarast tänka om. Annars riskerar vi här att se starten på en svexit-debatt.

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS