Är veganer diskriminerade i samhället? Det anser sex debattörer, varav en överläkare och en representant från Djurens Rätt. I en debattartikel i Aftonbladet skriver de att konsumtionen av växtbaserade livsmedel måste öka, och att en vidgad diskrimineringslag är ett sätt att nå det målet.
Det kan på ett sätt verka rimligt. De flesta skulle må bättre av att äta en kost som i högre utsträckning innehåller frukt, grönt och baljväxter. Att döda djur är inte etiskt okomplicerat, även om man kan landa i olika slutsatser. En växtbaserad kost är ofta, men inte alltid, mer resurseffektiv och dess framställning kräver mindre yta än en köttbaserad kost. Det är utmärkt att artikelförfattarna lyfter fram fördelar med en grön livsstil.
Men att skriva in veganism som en grund för diskriminering är orimligt. Det skulle innebära att den som anordnar en allmän sammankomst eller en offentlig tillställning, som en festival eller ett lunchseminarium, där det serveras mat, skulle kunna bli bötfälld om det inte finns veganska alternativ. Det är givetvis bra om arrangörer tänker se till att ha mat som kan passa alla. Men lagstifta om det? Nej.
Diskrimineringslagen finns till för att säkerställa att sådant som inte går att påverka, som kön, sexuell läggning och hudfärg, inte ska spela någon roll för möjligheten att få ett jobb eller på andra sätt delta i samhällslivet. Oavsett hur välgrundat det är, så är kosthållning i de allra flesta fall ett val. Så är det inte med sexuell läggning eller hudfärg. Om veganism skulle utgöra diskrimineringsgrund skulle lagen urvattnas. Det går inte att jämställa brist på veganska alternativ på julbordet med sexism, rasism och homofobi.
Allt som är socialt obekvämt och bökigt kan inte lagstiftas bort. Politikerna kan inte med lagboken regissera fram ett perfekt samhälle fritt från sociala schismer. Sådant får vi hantera själva.
