Demokratin är ständigt ifrågasatt. Vi bör därför vara vaksamma när historien beskrivs på ett sätt som relativiserar dess betydelse.
Ett exempel är en betraktelse över den nyss avlidne vänsterpartiledaren CH Hermansson av sociologen Göran Therborn på Aftonbladet kultur (1/8). Artikeln är försåtlig eftersom den lämnar läsaren med ett intryck av att Olof Palme och CH Hermansson var tänkbara meningsfränder. Therborn menar att de hade kunnat passa i samma parti om "inte historien varit".
Men historien har varit, och mot bakgrund av den är det viktigt att minnas att Palme och Hermansson stod på motsatta sidor under det kalla kriget. Det socialdemokratiska parti som Palme gick med i på 1950-talet var djupt anti-kommunistiskt. Motsättningen handlade inte om gradskillnader, utan var bokstavligt existentiell. I färskt minne fanns vad kommunister gjort mot socialdemokrater i Östeuropa. Fråga vilken äldre socialdemokrat som helst, om han eller hon känner sig ideologiskt nära kommunismen.
Ideologiskt kallade sig Palme visserligen socialist. Men det är ett ord som måste fyllas med innebörd – även Adolf Hitler ledde ju ett parti som nominellt var socialistiskt.
När Olof Palme fick förklara sin socialism var han tydlig med att den inte gick ut över människors rätt att välja bort sina ledare i demokratiska val. Inte heller över deras rätt att fritt organisera sig eller uttrycka avvikande mening. Här är Hermanssons åsikter inte lika glasklara - för att uttrycka sig milt.
Som regeringsbildare accepterade Palme av pragmatiska skäl ett passivt stöd av VPK. Men han tycks ha sett dem som ett potentiellt Quisling-parti. Kommunisterna gavs varken inflytande eller insyn i beslut som var viktiga för rikets säkerhet.
Sedan är det sant som Therborn påminner, att det finns beröringspunkter mellan Palme och Hermansson i intresset för länder långt borta. Men Hermansson var så sent som 1981 öppen med att han satte sin framtidstro till diktaturerna i öst. Palme kritiserade visserligen USA hårt, men förde samtidigt en nationell säkerhetspolitik som vittnar om nästan blind tillit till landet i Väster. När saker ställdes på sin spets satt de båda herrarna inte i samma båt.
Viktigare än att leta likheter mellan Palme och Hermansson är att minnas skillnaden. Den är nämligen i allt väsentligt den samma som skillnaden mellan det öppna samhället och det totalitära, och den gränsen är lika viktig som någonsin att vakta.
