Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Oljeanläggning i diktaturens Sudan.  Bild: Abd Raouf
Oljeanläggning i diktaturens Sudan. Bild: Abd Raouf

Bawar Ismail: Bra att företags ansvar för verksamhet i krigszoner prövas

Åtalet mot företrädare för Lundin Oil innebär ett viktigt trendbrott i att pröva vilket ansvar företag som samarbetar med blodiga regimer har.

Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

År 2009 föll den sista domen i en rättsprocess som hade pågått i flera år i Nederländerna. Den nederländske företagaren Frans van Anraat dömdes till sexton och ett halvt års fängelse för medhjälp till krigsbrott i Irak under 1980-talet. Frans van Anraat hade försett Saddam Husseins regim med ingredienser till kemiska stridsmedel. Dessa vapen användes sedan i Saddam Husseins folkmordskampanj på Iraks kurdiska minoritet. Bara i den kemiska gasattacken mot staden Halabja dog omkring 5000 människor.

Frans van Anraat deltog kanske inte aktivt i mördandet av oskyldiga. Men utan hans kemiska ingredienser skulle det inte funnits några kemiska stridsvapen att begå allvarliga krigsbrott med.

Att företag eller företagsledare ställs till svars för allvarliga brott i konfliktzoner är ovanligt. Under Nürnbergrättegångarna ställdes företrädare för kemi- och läkemedelskoncernen IG Farben till svars för delaktighet i det nazityska krigsmaskineriet. Och sedan 1990-talet har exempelvis det brittisk-nederländska oljebolaget Shell dragits med allvarliga anklagelser om folkrättsbrott i Nigeria, anklagelser som bland annat resulterat i saftiga förlikningsavtal.

I Frankrike utreds även banken BNP Paribas för brott mot mänskligheten i Sudan. Banken ska ha försett den sudanesiska militärregimen med finansiella tjänster och i praktiken agerat som landets centralbank.

I november åtalades Lundin Oils tidigare vd Alex Schneiter tillsammans med bolagets styrelseordförande Ian Lundin för medhjälp till grovt folkrättsbrott i Sudan. Utredningen har pågått sedan 2010 och förundersökningen är över 80 000 sidor lång.

Brotten i fråga ska ha begåtts mellan åren 1999-2003 och rör det faktum att bolaget letade efter olja i ett särskilt konfliktdrabbat område kallat block 5A. Tusentals dödades och över 100 000 människor fördrevs när den sudanesiska militären anföll området. Trots detta valde Lundin Oil att samarbeta med regimen genom avtal om oljeexploatering och säkerhetsarrangemang. Enligt kammaråklagaren Henrik Attorps ska militären och dess allierade milisgrupper systematiskt angripit civila och plundrat byar och skördar för att göra det så svårt som möjligt för lokalbefolkningen att leva i området (DN 11/11).

Företagsledarna riskerar nu saftiga straff och tio års näringslivsförbud. Bolaget i sin tur kan gå miste om 1,4 miljarder kronor av den vinst som genererades när oljeverksamheten i block 5A såldes.

Åtalet skickar en viktig varningssignal till multinationella bolag som är villiga att investera i väpnade konflikter eller samarbeta med regimer som begår allvarliga brott mot mänskligheten: Ni kan ställas till svars för era handlingar.

Tidigare i december avslog Stockholms tingsrätt Alex Schneiters och Ian Lundins begäran om att åtalet ska avvisas. Den långa rättegång som nu väntar kan förhoppningsvis ge oss ett tydligt besked om vilket ansvar vi kan utkräva från företag som samarbetar med blodiga regimer i konfliktområden.