Boström: Hem till Gårdsten

Insatser av lokala eldsjälar är ofta en förutsättning för att lyfta utsatta områden och skapa gemenskap.

Det här är en åsiktstext från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

ANNONS
|

GP har i dagarna rapporterat om att Göteborgsstadsdelen Gårdsten i Angered kan komma att tas bort från polisens lista över särskilt utsatta områden. De kriminella gängens makt har minskat. Blåljuspersonal behöver inte längre eskort i området. Det är en glädjande nyhet, som visar att den negativa utvecklingen i problemtyngda stadsdelar inte är ödesbunden, om bara förutsättningarna och insatserna är de rätta.

Det är inte så att Gårdsten skulle vara ett problemfritt område. Kriminaliteten och de sociala problemen är fortfarande påtagliga. Sedan åtminstone 20 år har omfattande insatser satts in för att vända utvecklingen i Gårdsten, med både framgångar och motgångar. Det är bara att hoppas att den positiva trenden nu håller i sig.

ANNONS

En viktig kraft har varit det kommunala bostadsbolaget Gårdstensbostäder. I ett reportage i GP (16/9) framhålls – vid sidan av ett omfattande samarbete med civilsamhälle, företag och myndigheter – hur väl förankrat bostadsbolaget är på orten. De flesta av styrelsens medlemmar bor där de verkar. Inom bolaget finns också flera eldsjälar som aktivt knutit kontakter med ungdomarna i området.

Detta är den helt centrala faktorn. Den mänskliga. Så svår att administrera fram ovanifrån. Gårdsten blev redan från början, under tidigt 1970-tal, något av en symbol för den moderna, storskaliga och förljuget genomrationlistiska väg som Sverige slagit in på under betongsocialismen. Den omåttligt populära TV-serien Hem till byn spelades delvis in här 1971-73, när området var helt nybyggt. Gårdsten framställdes inför hela svenska folket som antitesen till det nära livet i byn, med sina otaliga, industriellt likformade lägenhetslängor.

Miljonprogramsområden av Gårdstens karaktär är som byggda för att skapa sociala problem. Men det enträgna arbetet i Gårdsten visar samtidigt att det går att förbättra livschanser och levnadsförhållanden. Det handlar om att hjälpa människor till arbete. Om tydliga regler och att inte minst om att engagera de boende själva i sitt område. Att skapa en känsla av ansvarstagande, stolthet och hemkänsla.

I Gårdsten har man arbetat på en mängd olika plan samtidigt. Med arbetsförmedling, ungdomsverksamhet och samverkan med näringslivet. Sysselsättning, trygghet och inflytande. Det är ofrånkomligt att det kräver stora offentliga insatser. Men nyckeln, som också framhålls av de som jobbar där, är engagemang och lokal förankring.

ANNONS

Här finns inga enkla ideologiska lösningar. Förutsättningarna skapas av administrativa beslut. Men resultatet kräver engagerade individer som inte bara ser sig som byråkrater. Ska dessa områden kunna resa sig långsiktigt måste de också få andrum. Ordföranden i Angereds stadsdelsnämnd, Ali Moeeni Taghavi (S), pekar ut trångboddheten som en viktig orsak till problemen. Det kräver nybyggnation för att åtgärda. Men också att man inte hela tiden fyller på med nya invånare. Annars blir det svårt. Ett bostadsområde blir inte bättre än vad de som bor där gör det till. Och socialt kapital, nätverk och tillit, byggs inte på en dag. Det tar tid att utveckla en bykänsla. Men det går.

ANNONS