I förra valet till Göteborgs kommun backade Socialdemokraterna ungefär 7 procentenheterfrånvalet 2010 och fick 22,4 procent av rösterna. I höst ser det ut som att partiet kommer att göra ännu ett katastrofval. I GP/Sifos lokala undersökning fick Socialdemokraterna 15,4 procent. Om resultatet står sig skulle det innebära att partiet på två mandatperioder halverats i storlek.
Även på riksnivå är trenden negativ. Det senaste valet fick Socialdemokraterna 31 procent av rösterna, vilket var partiets näst sämsta resultat på 100 år. I SVT/Novus väljarbarometer för april uppgav 26,9 procent av de tillfrågade att de skulle rösta på Socialdemokraterna, en minskning med drygt 4 procentenheter jämfört med valet 2014.
I en tid med andra konfliktlinjer än under partiets storhetstid verkar Socialdemokraterna ha svårt att veta vad som är deras roll. I vintras aviserades ett trygghetsprogram som ska presenteras steg för steg fram till valet. Hittills har det varit spretiga förslag som varit otillräckliga för att lösa de problem som Sverige står inför.
Två av förslagen inom programmet som introducerats hittills – och som Stefan Löfven (S) nämner i en debattartikel i Aftonbladet med anledning av arbetarrörelsens dag – är 14 000 fler anställda inom vården till 2022 och 10 000 fler anställda inom Polismyndigheten till 2024. Målen är det inget fel på, problemet är snarare att Socialdemokraterna inte reflekterat kring vilka medel som krävs för att nå dit. Det går inte att beställa nya sjuksköterskor och poliser bara genom att knäppa med fingrarna.
I sin debattartikel passar statsministern även på att svartmåla Moderaterna. Han skriver att det är ”vanligt folk som kommer att drabbas värst av en Moderatledd regering”. Detta då det vill ”sänka skatten för de få som tjänar allra mest” i stället för att ”göra vardagen bättre för de många”. Vidare är Löfvens uppfattning att Moderaternas politik leder till lägre löner, högre hyror och att det blir lättare att sparka anställda.
Vad detta grundar sig i framkommer inte. Precis som i LO:s omdiskuterade valfilm, där Moderaterna anklagades för att vilja sänka löner för undersköterskor, är dessa påståenden tagna ur luften. Statsministern kan knappast ha missat att de jobbskatteavdrag som Alliansen införde procentuellt gav mest tillbaka till de grupper som tjänade minst.
När Moderaterna i sin skuggbudget förra året föreslog en sänkning av inkomstskatten med 22 miljarder kronor ville man, precis som tidigare, att de med lägst löner får mest tillbaka. Trots detta, och trots att Moderaterna inte sagt något om att sänka lönerna för dem som befinner sig på arbetsmarknaden, målar såväl Socialdemokraterna och LO upp en felaktig bild. Lyckas man inte övertyga väljarna om sin egen politik kan man alltid försöka svärta ner motståndaren.
