Hur mycket av det du tjänar får du själv behålla och hur mycket betalar du i skatt? När vi diskuterar skattetrycket talar vi ofta om kronor och ören. Men pengarna är resultatet av många timmars arbete och ett annat sätt att formulera frågan är därför: hur mycket arbetar du åt staten? Svaret är ungefär 199 dagar på ett år. Så lång tid tar det för en genomsnittlig inkomsttagare att tjäna ihop till årets inkomstskatt, arbetsgivaravgift, moms och punktskatter.
Det är Skattebetalarnas förening som sedan början av 1970-talet räknat ut när den så kallade ”skattefridagen” infaller. I år inföll dagen den 19 juli – tre dagar senare än när regeringen Löfven tillträdde. För låginkomsttagare inföll skattefridagen 13 juli, vilket är två dagar senare jämfört med mandatperiodens början. Trots att finansministern inför valet 2014 sade att man inte kommer ”gå till val på att höja skatten för vanliga löntagare”, så är detta precis vad Socialdemokraterna har gjort.
Variationerna mellan olika kommuner är stora. För en medelinkomsttagare i Västra Götaland infaller skattefridagen mellan 18 och 23 juli, beroende på var man bor. Partille och Mölndal är de kommuner i länet där skattefridagen infaller tidigast: den 18 juli. Detta är kommuner varifrån man enkelt kan pendla in till Göteborg – där skattefridagen infaller en dag senare. För en person med en lön på 30 750 kronor – vilket är den lön som Skattebetalarna använt i sin beräkning – blir skillnaden drygt 3000 kronor per år beroende på om man bor i Göteborg eller Partille.
I stället för att snegla mot Partille och Mölndal bör man titta på kommuner som Vellinge och Solna där skattefridagen infaller redan 14 juli. Man kan invända att detta är kommuner som storleksmässigt är betydligt mindre än Göteborg och att det därför är irrelevant att jämföra sig med dem. Men även i Stockholm infaller skattefridagen flera dagar tidigare än här: den 15 juli.
Det finns ingenting som säger att skatten inte skulle kunna vara lägre än vad den är. Det kräver dock att politiker – både i Göteborg och i Rosenbad – blir mer varsamma med medborgarnas pengar. Att lägre skattetryck per automatik skulle innebära sämre välfärd är en nidbild som ofta målas upp när skattesänkningar kommer på tal. Påståendet bygger emellertid på den felaktiga premissen att varenda skattekrona redan används så effektivt som möjligt.
Framförallt finns pengar att spara på att se över de inköp som görs inom offentlig sektor. År 2016 omsattes drygt 820 miljarder kronor på den offentliga marknaden.När konsultföretaget Double Check gjorde en genomgång av de inköp som 2016 gjordes av landets myndigheter, kommuner och landsting bedömde man att kostnaderna skulle kunna sänkas med 10 procent genom bättre uppföljning och högre effektivitet. Konkret skulle man alltså kunna spara över 80 miljarder kronor. Genom bättre prioriteringar från politikerna skulle medborgarna kunna arbeta mer åt sig själva och mindre åt staten.
