Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Boscanin: Ge Lagrådet större inflytande

Lagrådets juridiska utlåtanden är värda att ta på större allvar. I en rättsstat är det av stor vikt att lagar är förutsägbara, att man vet vilka konsekvenser de kommer få och att de inte strider mot varandra.

Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

Att göra barnkonventionen till svensk lag, att införa en samtyckeslagstiftning, att begränsa (i praktiken förbjuda) vinster i välfärden och att ge vuxna asylsökande som fått avslag möjlighet att stanna kvar i landet trots att det saknas skyddsskäl – vad har dessa fyra förslag gemensamt? Två saker: Att de sågades av Lagrådet och att regeringen trots detta valde att gå vidare med förslagen. 

Lagrådet består av domare från Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen, alltså mycket erfarna jurister. Myndighetens uppgift är bland annat att granska hur ett visst lagförslag förhåller sig till grundlagarna och den övriga rättsordningen, huruvida syftet med förslaget uppnås, om förslaget är rättssäkert och vilka problem som kan uppstå vid tillämpningen.

Vad gäller förslaget om att göra FN:s barnkonvention till svensk lag – vilket nyligen röstades igenom i riksdagen – skrev Lagrådet bland annat att: ”De flesta av konventionens artiklar är allmänt hållna och utformade så att de inte passar för en direkt tillämpning i enskilda fall”. 

Lagrådet konstaterade att en samtyckeslagstiftning i enlighet med regeringens utformning innebär att man inte på förhand kan veta vilka handlingar som är straffbara och att kraven på förutsägbarhet därmed inte uppfylls. Vidare lyfts det ”bristande rättsliga behovet” – det som föreslogs täcktes redan av befintlig lagstiftning. Trots detta har en sådan lag röstats igenom och börjar gälla 1 juli.

Angående förslaget om vinstbegränsning ansåg myndigheten att det var ”ofullständigt som beslutsunderlag” och att det saknas en tillräckligt djupgående analys av huruvida förslaget är förenligt med den grundlagsfästa näringsfriheten.

Den kanske allvarligaste kritiken riktades mot den lag som ger personer som kommit som ensamkommande och sökte asyl innan 25 november 2015 – men som numera är myndiga och som fått avslag då skyddsskäl saknas – möjlighet att få uppehållstillstånd. Myndigheten skrev att ”gränsen här har nåtts för vad som är acceptabelt i fråga om hur lagstiftning kan utformas”. Remisstiden har varit knapp, konsekvenserna har varit svåra att överblicka och avgränsningarna har inte varit välmotiverade.

Moderaterna vill efter valet tillsätta en ny grundlagsutredning där man bland annat ska se över hur Lagrådet kan stärkas. Man vill inte ge myndigheten vetorätt men kan till exempel tänka sig att det ska krävas en kvalificerad majoritet i riksdagen för att anta ett förslag som Lagrådet anser strider mot grundlagen eller Europakonventionen. 

Lagrådets juridiska utlåtanden är värda att ta på större allvar och det är välkommet att Moderaterna vill stärka myndighetens inflytande. I en rättsstat är det av stor vikt att lagar är förutsägbara, att man vet vilka konsekvenser de kommer få och att de inte strider mot varandra. 

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se