Boscanin: De som fått avslag måste lämna landet

Det spelar inte stor roll hur stram migrationspolitiken är i teorin om det i praktiken går att trotsa myndighetsbeslut, något som underlättas av att många kommuner betalar ut försörjningsstöd till personer som saknar rätt att vistas i landet.

Det här är en åsiktstext från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

ANNONS
|

En grundförutsättning för en hållbar migrationspolitik är att den som fått avslag på sin asylansökan också lämnar landet. Det spelar inte stor roll hur stram politiken är i teorin om det i praktiken går att trotsa myndighetsbeslut, vilket många personer har gjort och väntas göra även framöver.

I slutet av 2016 var drygt 12 600 personer efterlysta då de har avvikit efter att ha fått ett utvisningsbeslut. Migrationsverket bedömde förra året att myndigheten från 2017 fram till 2021 kommer att lämna över drygt 51 000 nya fall av "avvikanden" till polisen, som redan i dag har knappa resurser.

ANNONS

Samtidigt som en statlig myndighet – Polisen – kämpar för att utvisa personer som vistas i landet illegalt så finns ett inte obetydligt antal kommuner somskapar ytterligare skäl för de som fått avslag att hålla sig undan polisen.

Landets kommuner behöver enligt lag inte ge ekonomiskt bistånd till personer som fått avslag på sin asylansökan, men inget hindrar dem heller från att göra så om de vill. Enligt en undersökning från SVT Nyheter har åtminstone 23 av landets kommuner betalat ut försörjningsstöd till personer som saknar rätt att vistas i landet. Alla landets kommuner har inte svarat på undersökningen, vilket innebär att det kan röra sig om ännu fler. Bland de som svarat ja återfinns landets tre största kommuner: Stockholm, Göteborg och Malmö.

Ju mer hjälp personer med utvisningsbeslut får i form av ekonomiska bidrag, desto större skäl att hålla sig undan tills ärendet blivit preskriberat och de återigen kan ansöka om asyl. Personer som fått avslag har dessutom rätt till akutvård,vilket borde vara självklart,men vissa landsting har valt att gå ännu längre än vad lagen kräver. År 2016 handlade det om sex landsting och regioner.

Det blir märkligt när kommuner och landsting agerar på tvärs med nationellt fattade politiska beslut.Vidare bör preskriptionstiden, som i dag ligger på fyra år, förlängas för att ytterligare minska incitamenten att trotsa utvisningsbeslut. Moderaterna har tidigare föreslagit att den ska förlängas till tio år.

ANNONS

Martin Olauzon, regeringens särskilde utredare i Mottagandeutredningen,hävdaratt det är ”avgörande” att personer med verkställbara utvisningsbeslut återvänder direkt, om Sverige ska kunna ha en långsiktig migrationspolitik som värnar asylrätten. Därför föreslår han att det ska vara obligatoriskt för personer som fått avslag att bo i ”statliga avresecenter”.

Ett nej på pappret måste också vara ett nej i praktiken.De som får avslag på sina ansökningar och följer beslutet behandlas orättvist om personer som trotsar besluten indirekt belönas av kommun och landsting.Det ärdessutomen fråga om säkerhet, myndigheterna måste veta vilka som vistas i landet. Det handlar också om samhällskontraktet. Staten måste i första hand prioritera att uppfylla sina förpliktelser, i form av välfärd och trygghet, gentemot de egna medborgarna. Därefter bör de som är i störst behov av hjälp prioriteras. Hit hör inte personer som fått avslag då dessa personer de facto saknar asylskäl.

ANNONS