Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Aleksandra Boscanin: Boscanin: Bristande kontroll underlättar för kriminella

Efterlysta personer kan få bidrag, registrera bolag och förnya körkort, samtidigt som polisen inte lyckas hitta dem. Med bättre samkörning av myndighetsuppgifter skulle man kunna gripa fler efterlysta, men också minska identitetsfusk och bidragsfusk.

Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

Aftonbladet avslöjade tidigare i veckan att dömda och efterlysta personer varit i kontakt med svenska myndigheter, samtidigt som polisen inte lyckats hitta dem. 146 personer (med svenskt personnummer) som mellan 2012 och 2015 inte infann sig för att avtjäna sitt fängelsestraff är idag efterlysta.

Av dessa har 38 personer – mer än var fjärde – antingen fått någon form av bidrag eller på annat sätt förekommit hos myndigheter. Det rör sig till exempel om att man har drivit fall i domstol, bytt folkbokföringsadress, förnyat körkort, registrerat bolag eller haft arbetsinkomster som varit kända för Skatteverket och Kronofogden.

Med hjälp av offentliga uppgifter lyckades Aftonbladets reportrar lokalisera flera efterlysta  personer. Göran Pettersson, chef vid polisen handräckningsgrupp i Stockholms city, förklarar att Polisen inte tittar på lika många myndighetskällor utan lägger tyngdpunkten på om folkbokföringsadressen har ändrats.

Det är i viss utsträckning förståeligt, att manuellt sitta och slå i olika register torde vara tidskrävande. Myndigheterna, inte bara Polisen, skulle dock kunna bli mycket effektivare genom att samköra uppgifter i olika myndighetsregister. Då skulle sannolikt fler efterlysta kunna hittas och gripas. 

Det är anmärkningsvärt att Polisen inte redan nu, i denna högst digitaliserade ålder, kan få ett automatiskt larm varje gång myndighetsuppgifter för en efterlyst person ändras. Andra myndigheter bör kunna få automatiserad information om vilka personer som är efterlysta.

24 personer i Aftonbladets granskning har en registrerad inkomst hos Skatteverket, men myndigheten känner inte ens till vilka som är efterlysta av Polisen. Detsamma gäller Försäkringskassan som betalat ut bidrag till flera efterlysta.  Britt-Marie Hultström, chef för Försäkringskassans kontrollverksamhet, säger till Aftonbladet att man har uppmärksammat politiker på behovet att kunna dela uppgifter mellan myndigheter.

Med bättre samkörning skulle man även kunna minska identitetsfusk och bidragsfusk. Enligt utredningar som Skatteverket har gjort registrerar uppemot 50 procent av de som söker asyl olika personuppgifter hos olika myndigheter. I vissa fall handlar det om slarv och felstavningar, men i många fall används de olika identiteterna för betydande brottslig verksamhet. Skatteverket efterlyste förra året en förändring av sekretesslagen för att kunna ta del av andra myndigheters uppgifter.

Personuppgifter måste hanteras varsamt men myndigheter måste också utan onödigt krångel kunna dela uppgifter med varandra när det är befogat – myndigheterna är trots allt olika delar i samma statsmakt. Annars riskerar förtroendet för dem att minska. Det är inte rimligt att efterlysta kan leva öppet och att kriminella lätt kan lura till sig pengar till följd av obefintlig kontroll.