Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
I veckan besköts en buss med ett tiotal passagerare i Borås Bild: Robin Aron
I veckan besköts en buss med ett tiotal passagerare i Borås Bild: Robin Aron

Håkan Boström: Borås i brottslighetens grepp

Också mellanstora städer som Borås drabbas numera hårt av organiserad brottslighet och vardagsbrott. På kort sikt kan koncentration av polisresurser till dessa städer vara till hjälp. Men avgörande är att fler kriminella hålls inlåsta.

Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

Borås, Borås – vem hade kunnat tro detta? Den senaste tiden har Borås med sina knappt 70 000 invånare drabbats av en omfattande rån- och våldsvåg. I måndags morse besköts en linjebuss med luftgevär. Det fanns flera passagerare ombord som skrämdes av skotthålen i rutorna. Samma dag knivrånades en livsmedelsbutik av två maskerade män, en anställd skadades. Två män anhölls också under måndagen för den, troligen gängrelaterade, dödsskjutning som skett två veckor tidigare vid stadens högskola. I onsdags greps fyra personer för en skjutning på en frisörsalong i september, då en annan kund skottskadades i benet (GP 18/9). I veckan skedde även ett misstänkt sprängdåd.

Det är ett axplock av vad Boråspolisen kunnat rapportera under en vecka. På två veckor har åtta butiker rånats i Borås med omnejd. Polisens insatsstyrka har under samma tid gripit flera gängledare i Borås, med hjälp av Interpol och europeiskt polissamarbete, bland annat för förberedelse för mord. Skjutningarna har avlöst varandra under sommaren och hösten.

Relativt lilla Borås har drabbats av en brottslighet som vi normalt brukar förknippa med storstäder. Den grova, ofta narkotikarelaterade och organiserade, kriminaliteten med sina skjutningar och sprängningar skapar en allmän osäkerhet. Enbart 49 procent av boråsarna känner sig trygga i sin stad. I Lund är samma siffra 73 procent, enligt Samhällsbarometern. Det är kanske inte så konstigt. Listan över antalet fall där oskyldiga drabbas börjar bli lång. Även om sannolikheten att drabbas är statistiskt sett liten, är det helt naturligt att vetskapen om att du kan bli vådaskjuten hos frisören eller skadad vid ett butiksrån påverkar dig. Brottslighetens uttryck spelar roll.

Butiksrån och stölder är sällan direkt kopplade till den organiserade brottsligheten. Det är så kallade förlorarbrott, brottslighet som inte ger mycket pengar och innebär höga risker för dem som begår dem. Kopplingen till den grova brottsligheten är snarare indirekt då ”småbrotten” ofta begås av missbrukare som köper narkotika från de grövre brottslingarna och deras hantlangare.

Även om Borås drabbats ovanligt hårt av iögonenfallande brottslighet på sistone så är det inte längre något unikt för svenska medelstora städer. Utanförskapsområdena, narkotikaanvändningen och den grova organiserade brottsligheten har spridit ut sig mer över landet de senaste 20 åren. Endast nordligaste Sverige är relativt förskonat från vad som tidigare förknippats med storstadsbrottslighet. Den rena landsbygden är tryggare, men istället utsatt för organiserade stöldligor med internationella kopplingar.

På kort sikt står det polisen främst till buds att omprioritera resurser nationellt. För städer av Borås storlek kan det ha märkbar betydelse om man får hjälp från distrikt med omfattande erfarenhet av grov organiserad brottslighet med både kartläggning och synlig polisnärvaro. Att de kriminella känner sig jagade har en återhållande effekt. Att avlasta polisen genom att låta väktare, ordningsvakter och andra yrkesgrupper överta vissa polisuppgifter kan också vara till temporär hjälp för att kunna koncentrera polisens insatser.

Men i grunden är förstås inte omprioritering av resurser någon hållbar, långsiktig lösning. Operation Rimfrost förra året hade effekt lokalt, men inte övergripande nationellt. Det som måste till är lagändringar. Effektivast är att plocka bort straffrabatterna för mängdbrott, minska dem för ungdomsbrott och avskaffa den villkorliga frigivningen. Det behövs också fler, och billigare, fängelseplatser.

Syftet måste helt enkelt vara att få bort de kriminella mer permanent från gatan, inte minst de som begår de grövre brotten. Det stör inte bara ut förmågan att organisera sig. Det ger också polisen tid för andra insatser. Varje grovt kriminell som sitter i fängelse är ett problem mindre. Utländska förövare bör också i högre grad utvisas. Hårdare påföljder står på intet sätt i motsättning till sociala insatser för att minska nyrekryteringen, utan är snarare en förutsättning för att de sociala insatserna inte ständigt ska motarbetas.

Lagändringar tar dock tid att genomföra. Den nuvarande regeringen har inte varit overksam, men är låst av interna partihänsyn och klarar inte att genomföra den mer genomgripande omsvängning som krävs. Så den nödvändiga håra linjen lär tidigast kunna vara på plats under nästa mandatperiod, och under en annan regeringskonstellation. För Borås och alla andra svenska städers skull får vi hoppas att det inte dröjer längre än så.