Huawei är Kinas största tillverkare av mobiltelefoner. Mer än hälften av alla mobiltelefoner som såldes under tredje kvartalet i Kina var Huaweitelefoner. Som andel av världsmarknaden har bolaget som mest sålt en femtedel av världens mobiltelefoner. Den stora inkomsten är dock installationen och driften av mobilnätverk - en marknad som Huawei dominerar globalt.
Vägen till denna dominans har företaget gjort har möjliggjorts med hjälp av den kinesiska statsmakten. Generösa subventioner har gjort att Huawei många gångar kunnat lägga bud i upphandlingar som ligger långt under nivån som konkurrenterna kan erbjuda.
När Nederländernas 5G-nät skulle upphandlas lade Huawei ett bud som var 60 procent lägre än närmsta konkurrenten, svenska Ericsson.
Huawei är inte vilket bolag som helst. Det är inte börsnoterat utan ägs, enligt dess ledning, av de anställda. Men i själva verket är det mer komplicerat än så. Bolaget ägs egentligen av ett holdingbolag med namnet Huawei Investment & Holding som i sin tur ägs av Huaweis egen fackförening. Den kinesiska fackföreningsrörelsen, i sin tur, är nära sammankopplad med den kinesiska statsmakten.
Det senaste året har företagets dominerande ställning och allt större närvaro utanför Kina börjat ifrågasättas.
Det började i USA. 2018 förbjöd Donald Trump federala myndigheter från att använda Huaweis utrustning med hänvisning till risken för industrispionage. Förbudet följdes upp med en exekutiv order som gjorde det omöjligt för amerikanska underleverantörer att sälja material till det kinesiska bolaget. Google började begränsa tillgången till sitt operativsystem, Android.
Under 2019 åtalades Huawei i USA bland annat för bedrägeri, stöld av upphovsrättsligt material, hindrande av pågående utredning samt försäljning till Iran som befinner sig under amerikanska sanktioner. I början av 2020 utökades åtalspunkterna till stöld av handelshemligheter och ännu allvarligare upphovsrättsbrott.
På kort tid blev Huawei mer eller mindre bannlyst från USA. Försäljningen av deras telefoner har kraschat i landet. Bolagets möjligheter att delta i upphandlingen av det amerikanska 5G-nätet är helt blockerat. Många länder har därefter följt i USA:s spår. Australien, Nya Zeeland, Japan och nu även Sverige har förhindrat Huawei från att bygga, ur säkerhetsperspektiv, känslig infrastruktur.
Den svenska Försvarsmakten och Säkerhetspolisen gjorde bedömningen att kinesiska bolag, som Huawei, inte bör få sköta svenska mobilnät. Det kan helt enkelt inte garanteras att näten inte kommer användas för spionage mot svenskar. Den kinesiska staten bedriver regelbundet "cyberspionage" för att främja sina ekonomiska och militära intressen konstaterade Klas Friberg, chef för Säkerhetspolisen.
Kinesiska lagar möjliggör för statsmakten att komma åt Huaweis lagrade information. Det innebär att företaget, om det skulle hantera våra 5G-nät, potentiellt skulle utgöra en outsinlig källa till underrättelseuppgifter för den kinesiska staten. Möjligheten för spionage är en sak. Men det är egentligen bara en av många försyndelser som bolaget ägnat sig åt.
Nu slår den kinesiska statsmakten tillbaka. Representanter för diktaturens diplomatkår tvekar inte att hota de som inte fogar sig i regimens planer.
Australiens regering, som tidigt vid sidan av USA varit motståndare till etableringen av 5G-nät, installerade och drivna av Huawei, har straffats hårt. Kina har infört handelstullar mot australiensiskt vin samt handelsstopp för australiensiskt kol.
Ensamt skulle Australien inte göra skillnad. Men om i stort sett hela västvärlden gör samma sak blir förutsättningarna annorlunda. På grund av sin ekonomiska makt är det få som på allvar sätter sig upp mot den kinesiska regimen och företag likt Huawei som står den nära. Det kostar helt enkelt för mycket.
Visar västvärldens regeringar inte uthållighet i den här striden kommer man bli överkörd gång på gång av kinesiska bolag som hålls under armarna av diktaturen Kina. Huaweistriden lär nämligen bara vara den första i raden om Kinas dominans under många år framöver.
