Den digitala valutan Bitcoins osannolika värdeökning har fått många att rikta blicken mot de så kallade kryptovalutorna – och lika många att skrika “bubbla”. Men bubbla eller inte: bortom Bitcoin har blockkedjetekniken potentialen att förändra hela vårt ekonomiska system.
Blockkedjan, tekniken som Bitcoin bygger på, är komplicerad. Men principen bakom är förhållandevis enkel, och att förstå den räcker långt.
Föreställ dig att du och tusentals andra runt om i världen har var sitt exemplar av en magisk bok. När någon skriver något i sin bok dyker det automatiskt och omedelbart upp i alla andra exemplar. Ingen kan ändra eller ta bort det som skrivits upp.
Bitcoin använder detta för att registrera transaktioner, genom att skriva upp dem i boken: Kal ger Ada 1 st Bitcoin. När det dykt upp i de andra böckerna kan alla se att Kal inte längre har kvar sin peng, och att Ada har fått den.
Det låter inte så spektakulärt, men kan få rätt omvälvande konsekvenser.
Med blockkedjan sker transaktionerna direkt mellan parterna, och bekräftas av det decentraliserade nätverket av böcker. Åtminstone i teorin – vi återkommer till praktiken – går det snabbare. Dessutom kan transaktionen granskas av vem som helst, och blir mer eller mindre omöjlig att manipulera i efterhand.
Istället för att betala en transaktionsavgift till banken går en slant till ägarna av de magiska böckerna, som i själva är verket datorer i blockkedjan. Vem som helst kan “skapa en bok” genom att använda sin dator för att “gräva efter” eller “bryta” (på engelska “mining”) Bitcoin.
Blockkedjeoptimister ser framför sig att kryptovalutorna eliminerar bankerna. Dit är det långt.
I takt med att Bitcoin blivit populärt i lite bredare kretsar har nämligen teknikens barnsjukdomar visat sig. Dels tar varje transaktion lång tid, allt från tio minuter till flera timmar, eftersom alla tusentals datorer ska bekräfta den. Dels har ersättningen till de som erbjuder sin datorkraft till blockkedjan gått upp, och avgiften för att skicka pengar via
Bitcoin påminner nu ironiskt nog om bankernas. Och dels har energikonsumtionen för datorerna skenat, eftersom de hela tiden utför onödigt komplicerade beräkningar som en del av säkerhetssystemet. Bitcoinbrytning använder nu mer elektricitet på ett år än hela Irland.
Flera alternativa kryptovalutor har försökt lösa problemen, och på sikt kommer kanske Ethereum, Litecoin eller klonen Bitcoin Cash att bli blockkedjeteknikens nya ansikte.
Än så länge är dock originalet herre på täppan. I skrivande stund är 1 Bitcoin värd ca 160 000 svenska kronor. Prisuppgången det senaste året är mer än 2 000 procent. Svängningarna är snabba och kraftiga.
Det kan kanske delvis förklaras med att det endast existerar 16,7 miljoner bitcoins i världen – väldigt lite, om man ser det som en global valuta. När fler får upp ögonen för tekniken är Bitcoin den första anhalten, vilket driver upp priset. Det finns också tecken på att allt fler ser valutan som ett sätt att skydda sitt kapital inför en kommande finanskris: “Bitcoin är digitalt guld” är en vanlig fras för att förklara uppgången.
Detta har inte hindrat otaliga analytiker från att kalla uppgången en bubbla. De kan mycket väl ha rätt. Samtidigt leder skepsisen inför – eller i vissa fall okunskapen om – tekniken till en del märkliga uttalanden. Börsanalytikern Claes Hemberg sa till exempel för inte så länge sedan att han “lika gärna kunde investera i körsbärskärnor”, eftersom Bitcoin inte har någon praktisk användning.
Många andra har uttryckt liknande saker: “Bitcoins har inget inneboende värde” är en vanlig invändning. Det stämmer förstås, men skulle lika gärna kunna appliceras på guld, amerikanska dollar, eller svenska kronor. Guldet kan i och för sig ha vissa kemiska egenskaper som gör det mer lämpligt än andra metaller för vissa ändamål.
Det är dock inte därför det handlas för över 8 000 kronor per uns. Både dollarn och kronan är så kallade fiatvalutor, visserligen uppbackade av centralbanker och i förlängningen de respektive ländernas ekonomier, men i slutändan värdelösa om de som använder pengarna misstror dem.
Här finns faktiskt ett av de främsta skälen att lära sig mer om kryptovalutor: det får oss att fundera över hur och på vilka grunder vårt ekonomiska system är uppbyggt.
Det nuvarande paradigmet, med fiatvalutor och flytande växelkurser, är för svensk del inte ens 30 år gammalt. I tio av de åren har Riksbanken låtit sedelpressarna gå varma, genom historiskt låga räntor. Ändå har inflationen först nu kämpat sig upp på 2 %.
Förr i tiden var inflationen lättare att förstå. Då bestod den i att staten samlade in guldmynt, smälte ner dem, blandade ut dem med billigare metaller och gav ut dem igen till samma nominella värde. Vinsten behöll man själv.
Efter andra världskriget knöt USA sin dollar mot guldet genom Bretton Woods-systemet, i syfte att skapa ett stabilt penningsystem under återuppbyggnaden. Men återkommande nedskrivningar av dollarns värde fick till slut Richard Nixon att slopa systemet 1971.
I Europa bestämde man sig för att istället knyta valutorna till varandra, med fasta växelkurser. Det höll i ett par år, innan flera länder tvingades av. Sverige behöll dock sin fasta växelkurs för att kunna devalvera.
Lärdomen är att inte ens de så kallat oberoende centralbankerna går att lita på: staten manipulerar förr eller senare penningvärdet till sin fördel.The house always wins, som man säger i casinobranschen.
Det är här kryptovalutan kommer in. I dess natur finns avsaknaden av centralbanker och regeringar. Det enda som skyddar penningvärdet är dess användbarhet, efterfrågan på den, och fullständig transparens och överskådlighet vad gäller penningmängden.
Det är bland annat sådana egenskaper som gör att kryptovalutor redan nu används som betalmedel och värdebevarare i krisens Venezuela. Det är också därför president Maduro arresterar ägare till Bitcoin-gruvor.
Det är möjligt, kanske till och med troligt, att Bitcoin har barnsjukdomar som inte går att övervinna. Men föreställ dig en ny, global kryptovaluta, där transaktionstiderna matchar kreditkortföretagens, där avgifterna är lägre än bankernas, där inflationstakten både är demokratiskt beslutad och förutsägbar, och koden – fundamentet för valutan – öppen för alla att granska. Låt oss också anta att penningvärdet är mycket mer stabilt än dagens kryptovalutor, eftersom valutan används av hundratals miljoner varje dag.
Framför allt är makten över valutan decentraliserad.
Jämför sedan det med de inflationära, centraliserade och godtyckligt kontrollerade statliga valutorna. All bets are off, för att låna ännu ett uttryck från casinovärlden.
Det ligger fortfarande långt fram i tiden, men blockkedjan och kryptovalutorna kan faktiskt komma att bli en ekonomisk revolution.
Den enda frågan som återstår då är kanske: kommer staterna att tillåta en sådan utveckling? 1933 tvångsinlöste president Franklin Roosevelt allt privatägt guld i USA. Motivet sades vara att lågkonjunkturen fått folk att samla på sig guld, istället för att göra som rättrådiga samhällsmedborgare och spendera upp pengarna.
I själva verket var det guldmyntfoten som hindrade centralbanken Federal Reserve från att öka penningmängden som den ville.
Bättre att sätta medborgarna i fängelse, i så fall.Tillslag mot handelsplatser för kryptovalutor i USA och Kina kanske skvallrar om en liknande utveckling.
Men kanske kommer världens regeringar inte hinna uppfatta vad som händer innan det är för sent. “Bitcoin är inte pengar”, sa riksbankschef Stefan Ingves nyligen. Riksbanken utreder nu möjligheten att starta en egen valuta baserat på blockkedjan, E-kronan.
Med all respekt så tror jag att de missar poängen.
