Coronaviruset, sars cov-2, sprider sig över världen. Det är mer smittsamt än andra liknande virus och det finns varken vaccin eller effektiva behandlingar. Dödligheten beräknas till mellan en och två procent av dem som smittas, avsevärt farligare än en vanlig influensa. Kina, där det hela började i staden Wuhan, är värst drabbat. 80 000 människor har smittats, 2 700 har dött. Iran, Sydkorea, Japan och Italien är också hårt drabbade. I torsdags hade Sverige sju konstaterade fall.
Mycket tyder på att världen närmar sig en pandemi, det vill säga en epidemi som får snabb och oväntad stor spridning över stora delar av världen.
Chefen för Världshälsoorganisationen WHO uppmanade i torsdags alla länder att agera kraftfullt för att motverka spridning av viruset:
– Hälsoministrar i alla länder måste ställa sig några avgörande frågor. Är vi redo för det första fallet? Har vi isoleringsrum? Har vi rätt utrustning? Har vi möjlighet att testa och avgöra om folk är sjuka vid gränserna. Om svaret är nej på någon av dessa frågor kommer viruset att utnyttja denna lucka, sa han och la till:
– Det här viruset respekterar inte gränser, folkgrupper eller något lands utvecklingsgrad. Alla länder måste vara beredda.
Är vi beredda i Sverige? Enligt socialminister Lena Hallengren är Sveriges beredskap god. Den bedömningen baserar hon på vad Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och de regionala smittskyddsläkarna sagt.
Folkhälsomyndigheten, som ansvarar för smittskydd och bedömer risker, har visserligen skärpt riskbedömningen och sa i veckan att risken är hög för att det kommer att uppstå fall i Sverige där personer har smittats utomlands. I det har myndigheten redan blivit sannspådd. Likväl menar man att risken för allmän smittspridning i Sverige är låg.
Socialstyrelsen, som samordnar hälso- och sjukvårdens beredskap, hävdar att "Sverige har en bra sjukvårdsberedskap för den riskbedömning som görs i dag".
Som GP rapporterade om i fredags anses beredskapsläget i också vår del av landet vara gott.
– Jag tycker absolut inte man skall vara rädd. Vi har en väl fungerande beredskap, sa Västra Götalandsregionens biträdande regionchefläkare Marga Brisman till GP.
Göteborgs stad däremot har ingen särskild beredskapsplan för coronasmittan. Först om några veckor kommer det att finnas en samlad bild från förvaltningar och bolag.
Meningarna om den svenska beredskapen går emellertid isär.
– Deras agerande är för mig fullständigt obegripligt, sa till exempel Björn Olsen, professor vid institutionen för medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet, om Folkhälsomyndighetens hantering och kommunikation.
Olsen menar att ytterligare en rad steg bör tas för att höja beredskapen och medvetenheten. Till exempel bör myndigheten tydligare kommunicera att situationen kan komma att bli allvarlig.
– Planera för det värsta och hoppas på det bästa. Det är en klassisk regel, sa Björn Olsen i fredagens GP och la till:
– Det är mycket vi inte sett komma för att använda ett uttryck som har blivit populärt.
Läkaren Benjamin Kalischer Wellander var inne på samma linje i en gästkrönika i GP.
"Svensk politik kännetecknas av att reagera framför att förebygga. Från flyktingkaos till IS-resenärer har svensk politik utmärkt sig att vägra tala klarspråk förrän det är för sent, skriver han och ställer frågan "varför har vi inte obligatorisk hemkarantän för återvändande från drabbade områden?"
En av världens ledande virologer, tysken Christian Drosten "tror inte längre att en pandemi går att undvika". Många länder mobiliserar kraftfullt. Frankrikes hälsominister har beordrat att 70 extrasjukhus ställs i ordning för att aktiveras om smittan får stort fäste i landet. I Tyskland håller den nationella myndigheten för infektionssjukdomar dagliga presskonferenser för att uppdatera allmänheten. I Japan har skolor stängts, liksom i Storbritannien och Tyskland. I norra Italien har stora områden spärrats av och satts i karantän, bevakade av soldater och karabinjärer. Företag på olika håll i världen ställer in affärsresor och skickar hem anställda. Stora konferenser och mässor skjuts på framtiden, idrotts- och kulturevenemang likaså.
Tillbaka till Sverige. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap begärde för några veckor sedan in bedömningar från ett stort antal myndigheter för att få en samlad, nationell lägesbild. Regeringen har kallat in Krishanteringsrådet, för första gången sedan jättebränderna sommaren 2018. Rådet har till uppgift att samordna myndighetsinsatser.
– Vi måste ha koll på själva smittan och också veta att vården, kommunikationen och informationen fungerar så bra som möjligt sa Stefan Löfven till Aftonbladet.
I fredags sa statsministern också att "vi följer det minut för minut, timme för timme för att kunna vidta åtgärder".
Det ser således ut som om beredskap och krismedvetenhet håller på att "snäppas upp". Beredskap är en sak men hur är det med kapacitet och förmåga?
Sverige har färre vårdplatser per capita än något annat OECD-land.
I Stockholm försattes Södersjukhuset i så kallat stabsläge på grund av akut vårdplatsbrist.
– Det ser ut som en krigszon här, sa en sjuksköterska.
Så gott som dagligen får vi rapporter om platsbrist, långa väntetider, personalbrist, budgetnedskärningar och hot mot patientsäkerheten. Kan verkligen vår beredskap och förmåga inför en hotande pandemi vara god?
Det finns många skäl att stärka den svenska sjukvården!
