Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Bild: Petter Trens

Karin Pihl: Befria ungdomarna från sociala medier

Utan förmåga till självdisciplin har man en rejäl uppförsbacke.
Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

Ungdomarna läser inte böcker. En ny rapport från Svenska Förläggareföreningen visar på en störtdykning i litteraturintresse bland tonåringar och unga vuxna. I mitten av 1990-talet uppgav lite mer än hälften i denna grupp att de läste i en bok under en genomsnittlig dag. 2018 hade andelen krympt till en dryg tredjedel. ”Siffrorna måste tolkas som att de verkligt regelbundna vanorna gällande litteraturkonsumtion håller på att eroderas i den yngre delen av befolkningen”, konstaterar rapportförfattarna.

Det är uppenbart att det finns en koppling till mobiltelefoner. En undersökning från Statens medieråd visar att 97 procent av alla unga i sena tonåren använder sociala medier. Sju av tio tonårstjejer använder mobiltelefonen i genomsnitt tre timmar varje dag.

Instagram, Youtube och Tiktok ger snabba kickar. Man fastnar lätt framför skärmen trots att man inte vill. Bland de flitigaste sociala medier-användarna, flickor i övre tonåren, uppger sex av tio att de tycker att mobilen tar för mycket tid. Egentligen skulle de vilja göra något annat. 55 procent av alla 17–18-åringar skulle vilja läsa mer.

Det måste göras något åt detta. Expressens biträdande kulturchef Jens Liljestrand tycker att föräldrar måste tvinga barnen att läsa. Det kan låta hårt, men det är antagligen vad som krävs. Skolbibliotek kan inte tävla med sminkvideor på Youtube, hur mycket pengar man än skjuter till.

Om utvecklingen fortsätter kommer det att få konsekvenser. Den som läser romaner tränar sin empatiska förmåga och sitt abstrakta tänkande. Den som hänger över mobilen för mycket blir däremot deppig. Det finns ett starkt samband mellan flitig användning av sociala medier och sämre psykiskt välmående.

Men det mest alarmerande är att förmågan att skjuta upp belöningar försvinner. Är man van vid de snabba kickarna på Instagram kommer man att få svårare att ta sig an aktiviteter som till en början kräver ansträngning. Det är dåliga nyheter för barnens studieresultat, men också för de själva.

Nästan allt som ger tillfredsställelse på ett djupare plan är mödosamt i början. Det är jobbigt att ta upp en ny bok och börja läsa. Men när man väl är inne i berättelsen är upplevelsen så mycket mer värd än att sitta med mobilen och titta på bilder av en främling som äter söndagsbrunch.

Det är inte alltid roligt att dra på sig gymnastikskorna, men när man väl har sprungit sin runda kommer belöningen.

Alla musikintresserade som har försökt lära sig att spela ett instrument vet att det är tradigt att öva teknik. Men värdet man får av att nöta är obeskrivlig.

Det är, mer eller mindre, likadant för nästan alla aktiviteter som på riktigt ger livskvalitet.

Vuxna människor kan förstå att disciplin ibland är nödvändig. Motståndskraften hos barn och tonåringar är lägre. Deras hjärnor är inte färdigutvecklade. Hjälp barnen att överkomma sin lättja i stället. Med noll förmåga till självdisciplin har man en rejäl uppförsbacke i livet. Barnen måste lära sig att den riktiga glädjen ibland kommer senare.