Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Bawar Ismail: Bawar Ismail: Punktmarkera de kriminella gängen

Männen bakom skjutningen på Vår Krog & Bar åtalas. Åtgärderna mot den organiserade brottsligheten måste dock fortsätta.

Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

Åtta män åtalas för skjutningarna på Vår Krog & Bar den 18 mars förra året, när två personer dödades och åtta skadades av beväpnade män som stormade baren och öppnade eld mot gästerna.

Orsaken bakom skjutningarna sägs vara en mångårig strid mellan rivaliserande gäng i Biskopsgården. Utredningen sträcker sig över 12 000 sidor och innehåller dessutom ett mord på en 53-årig man på Väderkvarnsgatan i april förra året, samt vapen- och narkotikabrott.

Göteborg är inte lika våldsamt i dag som det var vid den här tiden förra året då nyhetsinslag om gängvåld, skjutningar och granatexplosioner avlöste varandra. Och även om polisen gjort ett hästjobb för att hitta de skyldiga bakom våldsdådet mot Vår Krog & Bar, återstår det faktum att mycket av den grogrund som göder den organiserade brottsligheten ännu inte angripits.

Polisiära åtgärder är nödvändiga för att skapa trygghet i Göteborg. Insatserna med "Trygg i Göteborg" ledde till att ett hundratal ärenden gick till åtal, ett sextiotal resulterade i fällande dom och över tvåhundra vapen beslagtogs. Det behövs fortsatt punktmarkering av kriminella nätverk för att skapa trygghet på Göteborgs gator.

Men de förebyggande insatserna är lika viktiga. I debatten är det vanligt att politiska motståndare låser fast sig vid en enda åtgärd. Vänstern talar gärna om fritidsgårdar och ojämlikhet, likaså kan högern ibland stirra sig blind på hårdare tag mot kriminella gäng och fler polisen på gatorna. Men fritidsgårdar stoppar inte unga män från att begå brott, och polisen kan inte heller förhindra eller förebygga all kriminalitet.

Stadsdelar som Biskopsgården är fortsatt mycket utsatta. Sjumilaskolan är överfylld, det går dubbelt så många elever där än vad skolan är byggd för. År 2014 blev bara hälften av de avgående Sjumilaeleverna gymnasiebehöriga. Arbetslösheten kretsar kring 15 procent i Biskopsgården. Trångboddhet är inte ovanligt. I rapporten ”Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg 2014” från Göteborgs stad pekar man på att majoriteten av barnen i Norra Biskopsgården lever i fattigdom.

Bara för att man levt under svåra förhållanden betyder det inte att man ansluter sig till ett kriminellt gäng. Det kan lika mycket handla om ansvarslösa föräldrar som inte håller koll på sina barn, att grova brottslingar blivit förebilder för ungdomar som hamnat snett och en misstänksamhet mot samhällets institutioner.

Det här är inget nytt i debatten om trygghet i Göteborg. Trots att stadens makthavare har bilden klar för sig så har det inte gjorts tillräckligt för att angripa den sociala utsattheten i vissa av Göteborgs stadsdelar. Det får aldrig vara lönsammare att leva i kriminalitet i periferin, än att bli en del av samhället.