Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Peter Hjörne: Bättre fortsättning!

Så här års önskar vi varandra god fortsättning på det nya året. Kanske borde vi byta hälsningsfras. År 2022 kunde börjat bättre.
Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

God fortsättning på det nya året, är den korrekta hälsningen dessa dagar. Det framgick i en etikettspalt. Gott Nytt År får man nämligen, enligt experten, bara utbrista på nyårsnatten och den 1 januari. Därefter är det fortsättningen som gäller. Ett förslag är att vi modifierar standardfrasen till "Bättre fortsättning". Året har ju i vissa avseenden inte börjat särskilt bra. Corona sveper fram över världen och smittspridningen ökar dramatiskt.

En bättre start kunde vi alla önska oss. Den goda nyheten är emellertid att den senaste varianten, omikron, verkar ge mildare symptom än deltan. För den som är dystert lagd, eller möjligtvis är realistisk, är frågan dock om det grekiska alfabetet räcker till för alla kommande mutationer och om när, inte om, det kommer en farligare variant.

De senaste dagarna har varit tillbakablickarnas och förutsägelsernas tid. I backspegeln, som vanligt större än framrutan, har vi kunnat se "året som gick" inom de allra flesta områden - kulturåret, sportåret, politikåret, ekonomiåret, åsiktsåret och allt möjligt annat. Framrutan, "Så här blir det", har inte sällan bara varit en framskrivning av det som "sig timat haver". För det oväntade kan vi per definition inte förvänta oss eller förutse.

LÄS MER: Ingen rätt att riskera andras liv!

Föga förvånande så är det pandemin och dess olika outgrundliga vägar som har präglat det gångna årets listor. Det mesta tyder på att det kommer att se likadant ut i år.

En av de mest intressanta årslistorna är nyordslistan, som varje år publiceras av Språkrådet och Språktidningen. Listan är en språklig spegel av den tid vi lever i, av nyhetshändelser och av samhällsdebatter. Orden skall ha en viss "spridning och skall ha varit synliga i etablerade medier".

Nära hälften av orden var följdriktigt coronaord. Vaccinpass, genombrottsinfektion, coronabubbla, coronahund, vaccinationsnationalism och postcovid är ord som de flesta känner igen. Men hur är det med anosmi (frånvaro av luktsinne), fono (rädsla för normalitet), zoomtrötthet (mental utmattning till följd av många videomöten) eller maskne (hudbesvär orsakade av munskydd och visir)? Sannolikt hör de inte evigheten till! Inte heller ljushare (ljusprick som hjälper löpare att hålla viss hastighet), mobilitetshubb (anläggning där det finns ett utbud av olika transportmedel och där fordon kan parkeras, laddas eller lånas) eller jobbonär (person som fortsätter att arbeta efter att ha nått åldern för pension) lär få fäste i folkdjupet.

Även 2020 års lista dominerades av pandemin – också då var nära hälften av orden coronarelaterade. En hel del av de orden lever kvar än, både i ord och handling så som covid-19, coronahälsning och hobbyepidemiolog. Andra var nog daterade redan när de togs med på listan – bolundare (komplementbyggnad som får vara högst 30 kvadratmeter) eller becknarväska (liten mag- eller midjeväska).

Corona är inte det enda elände som speglas på årets nyordslista. Både klimathotet (tippningspunkt: punkt där en förändring i ett system blir så stor att ett jämviktsläge oåterkalleligt och abrupt övergår i ett annat läge) och gängkriminaliteten (gangfluencer: person som ingår i ett kriminellt nätverk och använder sociala medier för att visa upp sin livsstil) tog naturligt nog plats på nyordslistan.

Men vilka ord och begrepp saknas från 2021? Här följer några förslag:

Den breda mitten: Annie Lööfs beskrivning av och ensamma dröm om en ickebefintlig politisk position där hon själv och Centern har det avgörande inflytandet baserat på den tolftedel av valmanskåren som skulle rösta på partiet om det vore val i dag.

Statsministerkaos: Den politiska situation som uppstod när Centern tillsammans med V och MP släppte fram Magdalena Andersson som Sveriges första kvinnliga statsminister för att strax därefter rösta nej till regeringens budget, eftersom den var framförhandlad med "ytterkantspartiet" V. Därmed släpptes i stället den av "ytterkantspartiet" SD stödda budgetreservation från M och KD igenom. Det i sin tur fick MP att hoppa av från regeringen. Magdalena Andersson återkom dock strax som statsminister stödd av – just det – V och MP! (Se också Centerlogik, alternativt MP-logik.)

Blåbrun: Miljöpartiets envetna försök att kleta naziststämpel på oppositionen. Inte ens det har lyft MP till de opinionsmässiga höjder, där ett parti som har miljön som viktigaste fråga, bör befinna sig.

Urspårning: Det enda sättet att beskriva SJ:s alla inställda avgångar och försenade ankomster i de fall då tågen faktiskt kommer i väg. (Se också Klimatöverraskning: SJ:s ständiga häpenhet över att Sverige är ett land med såväl snö som värme, vilket uppenbarligen ställer till det med framkomligheten året om.)

Senfärdighet: Coronakommissionens beskrivning av vad som har präglat Sveriges hantering av pandemin. Det ordet lever vidare under 2022. (Se vaccinationsveckan i mars: "Det borde vara nu i december”, sa virologen Fredrik Elgh, när initiativet tillkännagavs.)

Asocial distansering: Aggressivitet i sociala medier, som omöjliggör respektfull dialog och ömsesidig förståelse.

Göteborg har sin alldeles egen lista med till synes evigt liv. Ett litet urval:

Arenaförlamning: Göteborgs oförmåga att komma till skott i den för evenemangsstaden så viktiga arenafrågan.

Simhallsförlamning: se ovan.

Avenyförlamning: se ovan.

Klaffhållning: klaffbro med fastnad klaff.

Helt uppenbart är även detta år fullt av "utmaningar" (problem) "här och nu" (nu)!

Så det återstår bara att önska varandra, och hoppas på, Bättre fortsättning!

LÄS MER: Coronahanteringen – lôsig och fipplig!

LÄS MER: Efter corona - blir det bättre då?