Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Att samarbeta eller inte samarbeta?

När etablerade partier samarbetar med invandringskritiska partier ökar stödet för demokratin hos väljarna som helhet, skriver gästkolumnisten och statsvetaren vid Göteborgs universitet Andrej Kokkonen.

GP Ledare är oberoende liberal. Fristående gästkolumnister representerar ett bredare politiskt spektrum.

Den senaste tiden har det rasat en debatt inom borgerligheten om hur Sverigedemokraterna bör hanteras. Bör man samarbeta med partiet för att nå regeringsmakten, eller bör man till varje pris undvika att ge det inflytande? Ofta framställs valet som en ödesfråga för demokratin. Vissa debattörer menar att det är skadligt för tilltron till demokratin att utestänga partiets väljare från inflytande. Andra menar att ett samarbete hotar att undergräva demokratin. Med tanke det höga tonläget i debatten kan det vara intressant att veta hur väljare har reagerat på liknande samarbeten i andra länder. Har de blivit mer eller mindre nöjda med demokratin?

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Jag och några kollegor visar, i en ny (ännu opublicerad) studie av liknande samarbeten i Västeuropa, att svaret är att väljarnas nöjdhet med demokratin ökar när etablerade partier bjuder in invandringskritiska partier till samarbete (statsvetaren Atle Haugsgjerd finner samma mönster för Norge i en artikel som nyligen publicerades i tidskriften Electoral Studies). Det är framförallt sympatisörer till invandringskritiska partier och väljare som har en negativ syn på invandring, men inte själva röstar på invandringskritiska partier, som blir mer nöjda. Väljare som har en positiv syn på invandring påverkas däremot inte särskilt mycket i sin syn på demokratin (även om de reagerar negativt på den nya regeringen). Sammantaget ökar således nöjdheten med demokratin. I alla fall på kort sikt. Några längre regeringssamarbeten med invandringskritiska partier har vi ännu inte i Västeuropa.

Bör vi förvånas över resultatet? Det är sedan tidigare känt att väljare tenderar att bli mer nöjda med demokratin när deras partier vinner val. Det har dock varit osäkert om invandringskritiska väljare reagerar på samma sätt. Invandringskritiska väljare är nämligen mindre nöjda med demokratin än andra väljare. Nyligen har studier dessutom visat att de invandringskritiska väljarnas missnöje främst uppkommer efter det att de börjar sympatisera med de invandringskritiska partierna. Sannolikt för att väljarna tar till sig partiernas budskap om att den politiska eliten inte går att lita på.

Vår studie visar dock att mönstret bryts när etablerade partier väljer att samarbeta med invandringskritiska partier. Möjligen beror det på att dylika samarbeten gör att de invandringskritiska partierna inte längre kan kritisera eliten på samma sätt som förut. Dels behöver de hålla en god ton gentemot sina nyvunna allierade för att bibehålla samarbetet. Dels blir det svårare för dem att övertyga sina väljare om att eliten är emot dem, då samarbetet signalerar att (delar av) den faktiskt lyssnar på deras missnöje. De etablerade partierna verkar således ha i sin makt att återvinna de invandringskritiska väljarnas förtroende för demokratin till priset av samarbete med invandringskritiska partier. Frågan är om de är beredda att betala det priset.