Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Danska byrån Cobes förslag som vann tävlingen. Bild: Göteborgs stad
Danska byrån Cobes förslag som vann tävlingen. Bild: Göteborgs stad

Adam Cwejman: Arkitekturen behöver demokratiseras

Nya universitetsbiblioteket vid Näckrosdammen ger prov på ännu ett trist exempel av samtida arkitektur.

Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

Kunskapens fyr heter vinnaren i den arkitekturtävling som statliga bolaget Akademiska hus utlyste 2019. Huset ska fylla rollen som nytt universitetsbibliotek och placeras i Renströmsparken, invid Humanisten och ovanför Korsvägen.

På visionsbilderna över Kunskapens fyr är byggnaden och parken vid Näckrosdammen höljd i dimma. Det ser lite mystiskt ut, likt ett rymdskepp som landat mitt i en djungel. En bild utan dimma hade kanske avslöjat vilken domderande roll Kunskapens fyr kommer ha över sin omgivning. En ”karaktärsstark byggnad" som Göteborgs stad beskriver huset.

Det är så man på kommunikatörssvenska benämner ännu ett anonymt företagshögkvarter i utkanten av valfri storstad.

Ingen kan vara förvånad över att det senaste nybygget i Göteborg går i samma monotona hjulspår som vi har tvingats vänja oss vid. Det är mer av samma som vid byggandet av höghusen på Första långgatan och vid merparten av de större nybyggen som staden begåvats med.

Det är lite som att arkitekterna fastnat i en permanent feberdröm från 1930-talet om hur framtiden ska se ut. Möjligen har betongen fått ge vika för glaset och stålet, men formspråket sitter fastgjutet och rör sig inte.

LÄS MER: Därför är det så fult i Sverige

De modernistiska lådorna varierar något i färg men håller sig i övrigt strikt till mallen. Det krävdes språkligt begåvade jurymedlemmar för att lägga så många ord på att förklara skillnaderna mellan de olika tävlingsalternativen för ett nytt universitetsbibliotek. Interiört framstår alla förslag som sympatiska, luftiga och funktionella. Men det är främst exteriörerna som kommer vara en angelägenhet för hela staden.

Göteborg växer snabbt. Trista parkeringar och döytor blir helt plötsligt delar av stadsbilden. Gamla områden, likt Näckrosdammen, behöver utökas och moderniseras. Men nästan utan undantag är det trött och generisk arkitektur som tar de nya platserna i anspråk. Variationsfattigdomen är total även om motsatsen skulle hävdas av stadsarkitekten.

Bättre lär det heller inte bli. Det står därför klart att arkitekturen måste demokratiseras. De samtida arkitekterna och byggherrarna i Göteborg har inte förstått att det som skapas måste uppfattas som tilltalande, vackert och harmonisera med omgivningen.

Gammalt och nytt måste mötas på ett varsamt och sympatiskt vis. Inte fastna i betydelselösa variationer av samma modernistiska mall. Glaskolosserna vid den nya Hisingsbon bär syn för sägen: Det är storslagen arkitektur på ett själlöst sätt och hade lika gärna kunnat stå i Dubai eller Shenzhen.

Stadsplaneringen, där arkitekturen ingår, skiljer sig egentligen inte från andra politikområden. Sakkunniga handlägger och genomför. Men beslutsmakten måste ligga hos de folkvalda. Detta är en insikt som faktiskt börjar sätta sig, inte minst hos Socialdemokraterna i Göteborg som börjat inse frågans sprängkraft och folklighet. Att de har synpunkter på stadens utformning irriterar många inom skrået, vilket innebär att de är något viktigt på spåren.

Tidigare har politiker gjort det lite väl lätt för sig. De har bockat och bugat för byggbolag och arkitekter. Sedan har man skrivit under byggloven. Men det måste bli ett slut på politikernas hovsamhet. Vår livsmiljö spelar roll.

Det är uppenbart att ett estetiskt expertstyre inte fungerar. Stadens partier måste återta initiativet och förstå att stadens utseende bättre måste överensstämma med vad som efterfrågas av medborgarna, inte den stilistiska stiltje merparten av arkitekturbyråerna är fast i.

LÄS MER: Förstår Göteborgs stadsarkitekt vad demokrati betyder?

LÄS MER: Så kan Göteborg återfinna sin identitet