Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut

Mathias Bred: Arbetslivet har inte hängt med det biologiska

Regler och normer kring hur länge vi arbetar formades i en förflutenhet där förutsättningarna var mycket annorlunda.
Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

När dåvarande statsministern Fredrik Reinfeldt (M) 2012 sade att människor i framtiden kommer att behöva jobba tills de är runt 75 år blev det ramaskri. Opinionsundersökningar visade också att tanken på att jobba till 75 år var impopulär. Efter utspelet har ingen aktiv politiker på allvar drivit frågan.

Men i den förre Moderatledarens aktuella bok "Nya livet" tar han åter upp frågan med utvecklade argument. Reinfeldt pekar på att många av de normer som kringgärdar hur vi lever våra liv växte fram i ett förflutet där det vanliga människolivet var betydligt kortare. 

Sedan den allmänna folkpensionen infördes har medellivslängden ökat med mer än tjugo år. Andelen av befolkningen som är folkpensionärer har ökat från några få procent till att vara en fjärdedel av befolkningen. ATP-systemet formades efter ett förväntat arbetsliv på 30 år. Men då började de flesta arbeta redan i 20-årsåldern. I dag dröjer det till 29 år innan 75 procent av en årskull är inne på arbetsmarknaden. 
Framförallt kraven på längre studier, men även förväntningarna på en utdragen ungdomstid, har i ena änden förkortat arbetslivet med tio år. Det får betydelse för samhällsekonomin, inte minst i Sverige där utbildning betalas av det allmänna. För att betala för fler äldre, men också för människor fler i utbildning behöver arbetslivet förlängas.

Utöver den ekonomiska nyttan med att göra detta finns också det mänskliga. Personer som lever idag är i regel friskare längre än förr. Det har att göra med bättre kost, bättre kunskap om hälsa, förändrade vanor och naturligtvis färre jobb som är fysiskt slitsamma. Andelen 60- och 70-åringar som vill och kan arbeta kommer att öka. 

Fredrik Reinfeldt har talat om tiden efter femtio som andra halvlek. Det är måhända inte sant om man ser till hela det biologiska livet. Men ser man till det mer avgränsade arbetslivet är det nog så vi bör se på det.

För att fler människor faktiskt ska arbeta längre krävs dock förändringar. Dels handlar det om reformer för att till exempel underlätta vidareutbildning och karriärväxlingar också efter femtio. Dels handlar det om att utmana fördomar om äldre personer är och bör vara.

Precis som när det gällde synen på kvinnor och arbetsmarknaden bör politiken gå före. Hur kommer det till exempel se ut med äldre kandidater på partiernas listor inför valet 2018? I den sittande riksdagen representeras en fjärdedel av befolkningen av bara nio ledamöter.