Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Svetsare. Ett av alla bristyrken.  Bild: ROBERT GRANSTRÖM / TT
Svetsare. Ett av alla bristyrken. Bild: ROBERT GRANSTRÖM / TT

Karin Pihl: Arbetslösheten bland utrikesfödda måste knäckas

Långtidsarbetslösheten bland lågutbildade utrikesfödda riskerar att bita sig fast. Utbildning är centralt för att inte riskera ett permanent utanförskap.

Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

Arbetslösheten sjunker i Sverige. I april förra året låg arbetslösheten på 8,2 procent, en siffra som sjunkit till 6,8 procent (SR 12/5).

Men det finns en grupp där arbetslösheten inte går ned: de som varit utan jobb länge. Arbetsförmedlingens siffror från april visar att antalet långtidsarbetslösa – det vill säga personer som varit utan jobb i ett år eller mer – uppgick till hela 174 000 personer i slutet av mars. De som står riktigt långt från arbete, och varit utan arbete i två år eller mer har dessutom ökat med 6 000 personer till 99 000, mer än hälften, av det totala antalet långtidsarbetslösa.

Vi talar om nästan 100 000 arbetsföra personer i Sverige som saknar jobb och har gjort det mycket länge. Långtidsarbetslösheten är högst bland personer som max har förgymnasial utbildning och är födda utanför Europa, främst i länder i Afrika och Asien.

Arbetsförmedlingen varnar för att den här långtidsarbetslösheten riskerar att bita sig fast och bli permanent. Det riskerar att få andra konsekvenser: ett permanent socialt utanförskap, och en permanent ojämlikhet, inte bara rent ekonomiskt utan också medicinskt. Långvarig arbetslöshet ökar risken för hälsoproblem, framför allt psykisk ohälsa.

LÄS MER: Så bryter vi den svenska massarbetslösheten

Samtidigt saknas det inte jobb. Antalet lediga arbeten är rekordstort efter pandemin. I februari fanns 198 000 lediga tjänster. Att arbetslösheten ändå är hög i vissa grupper beror på låg utbildningsnivå.

För den som inte har den kompetens som efterfrågas är det mycket svårt att få ett arbete. Den svenska ekonomin är kunskapsdriven. Antalet ”enkla jobb” som vem som helst kan utföra är inte många.

Det innebär inte att man måste ha en universitetsexamen, men för den som inte har gått gymnasiet är arbetstillfällena få. För den som har en yrkesutbildning från gymnasiet och pratar bra svenska är jobbchanserna däremot goda: arbeten som undersköterska, elektriker, målare, svetsare, vårdadministratör, snickare och plåtslagare är alla bristyrken.

Ändå får arbetslösheten och det faktum att många branscher samtidigt saknar arbetskraft knappt något utrymme i debatten. Partiledarna upprepar pliktskyldigt att alla ska göra rätt för sig i Sverige. Men få har en konkret och bra plan hur det ska gå till.

LÄS MER: Statens oförmåga hotar både företagsklimatet och jobben

Knäckfrågan är just kompetensbristen i gruppen utrikesfödda utan gymnasieutbildning. Varken det borgerliga standardsvaret ”enkla jobb” eller Socialdemokraternas ineffektiva instegsjobb och liknande kommer åt det. Inte heller sänkta bidrag löser problemet att allt för många saknar vettig utbildning. Mindre pengar kan skapa drivkrafter för individen att göra något åt sin situation, men ökar inte i sig någons kompetensnivå.

Utbildning, och krav på att människor ska utbilda sig för att få bidrag, är centralt. Dessvärre är vuxenutbildningen i Sverige usel.

Skolfrågan debatteras som aldrig förr, inte minst friskolorna, men bristerna i vuxenutbildningen är det få som lyfter. Detta trots att Komvux lider av stora problem. Om man anser att det är kaos på friskolemarknaden är det ingenting mot vad vuxenutbildningen präglas av. Hälften av kommunerna har lagt ut den kommunala vuxenutbildningen på entreprenad till fristående aktörer. Kvalitetskontrollerna brister. En tredjedel av eleverna läser sin utbildning på distans. Fusk med betyg kan vara omfattande, menar vissa forskare (Skolvärlden 13/1).

Så kan det inte gå till. Utbildning är en förutsättning för att knäcka arbetslösheten, och att knäcka arbetslösheten är en viktig del i att bryta utanförskap och segregation.

LÄS MER: Arbetslösheten är Löfvens bortglömda misslyckande