En för stor konsumtion av färdigmat kan bidra till ohälsa.
En för stor konsumtion av färdigmat kan bidra till ohälsa. Bild: ANDERS WIKLUND / TT

Karin Pihl: Amerikaniserad matkultur gör svensken sjuk

Snabbmat och färdigrätter ökar risken för sjukdomar. I stället för bantningskurer borde vi uppvärdera en från grunden lagad måltid.

Det här är en åsiktstext från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

ANNONS

Vår tid tycks vara besatt av bantning. Var och varannan dag kan man läsa i tidningarna om olika dieter och människor som ska ha gått ned si och så många kilo genom den eller den dieten. Och ständigt är det nya regler man ska följa. För några decennier sedan var det inne att undvika fett. I dag ses kolhydrater som den stora boven. Först kom LCHF, sedan ketodiet. Allt för att gå ned i vikt.

Men i stället för att fokusera på olika dieter och dess potential för viktnedgång borde vi prata om vad vi inte äter. Svensken äter allt mindre av rena råvaror. Faktum är att svenskar äter mest ultraprocessad mat – det vill säga industritillverkad färdigmat, som frysta färdigrätter, veganska köttsubstitut, frukostflingor och hel- och halvfabrikat – i EU (SvD 16/1).

ANNONS

Så mycket som 40 procent av den energi vi stoppar i oss kommer från ultraprocessade livsmedel. Det är dock lite jämfört med USA och Storbritannien – där 57 respektive 50 procent av energin människor får i sig kommer från ultraprocessad mat.

Det finns risker med den kosthållningen. En studie publicerad i tidskriften British Medical Journal har visat att ett högt intag av ultraprocessad mat kan leda till en ökad risk för cancer. För varje tiondels ökning av intaget av sådana livsmedel ökade cancerrisken med tolv procent.

En annan studie publicerad i British Journal of Nutrition visar att det finns en tydlig koppling mellan andelen ultraprocessad mat och risk för övervikt och fetma. Ju mer processad mat, desto högre vikt.

Ett högt intag av färdigmat är också förknippat med högre risk för hjärt-kärlsjukdom och högt blodtryck.

Till stor del har det att göra med att man får i sig för mycket energi. En studie publicerad i Cell Metabolism som undersökt högt intag av ultraprocessade livsmedel jämfört med minimalt processad mat visade att de som ätit mat från den förra gruppen åt i genomsnitt 500 kilokalorier mer per dag. Det motsvarar energin för en hel extra måltid. Men också för att kvaliteten på kolhydraterna och fettet är dålig.

ANNONS

Ett för högt intag av godis, chips, kakor, fryspizza och andra färdigrätter ökar alltså risken för en rad sjukdomar.

Maten är dessutom konstruerad så att vi ska bli sugna på mer. Mat som färdiga frysrätter innehåller mycket fett, socker och salt, som triggar hjärnans belöningscentrum. Säg den som lyckas ta bara en näve chips när skålen står framme. Samtidigt är sådan mat fattig på näringsämnen som vitaminer, mineraler och fibrer.

Men varför kommer just Sverige så högt på listan över de länder i EU som äter mest ultraprocessad mat?

Kanske har det att göra med vilken syn man har på just måltider. Det lär inte vara en slump att britter och amerikaner, där snabbmat och ”packed lunch” – en macka med sylt och en påse chips – är en central del av matkulturen har världens högsta konsumtion av ultraprocessade livsmedel. Medan Italien, en av världens främsta matnationer, har lägst konsumtion av skräpmat i hela Europa. Om mat är något viktigt kommer man också att lägga tid på att inhandla bra råvaror och laga maten från grunden.

Och eftersom Sverige har en amerikaniserad matkultur, betydligt mer amerikaniserad än Sydeuropa, äter vi mer snabbmat. Enligt det tyska databasföretaget Statista är Sverige det sjunde största landet i världen räknat på antalet McDonalds-restauranger per invånare.

ANNONS

För att motverka trenden med ohälsa skapad av dåliga matvanor är nya dieter inte vad som krävs. Snarare behövs ett kulturellt skifte. Vi måste börja se på mat som något som kräver tid och engagemang.

Det är viktigare än att välja frukostflingor som lockar med ”30 procent mindre socker”.

ANNONS