Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Österrikes unge förbundskansler, Sebastian Kurz. Bild: Michael Gruber

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Alpin högerinspiration

Den politiska kartan förändras hastigt i Europa. På många håll fall gamla partier helt omkull. I Österrike räddades det gamla borgerliga regeringspartiet ÖVP av en ung och kontroversiell politiker, Sebastian Kurz.

Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

De stora liberalkonservativa eller kristdemokratiska partierna dominerade tillsammans med socialdemokrater europeisk politik i 50 års tid. Men den politiska kartan har ritats om. En gång statsbärande socialdemokratiska partier har trängts mellan högerpopulister och gröna partier, och på sina håll reducerats till oigenkännlighet. Det är ett öde som även riskerar att drabba Europas högerpartier.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Denna utveckling har fått allt fler europeiska högerpolitiker att rikta blickarna mot Österrike, och tala om alplandets unge förbundskansler Sebastian Kurz som en inspirationskälla: “Ska mittenpolitiken överleva, måste du göra en Kurz”, konstaterade exempelvis Finlands liberalkonservative före detta statsminister Alexander Stubb i en intervju med Financial Times i vintras (6/1).

Det är en iakttagelse som är relevant för svenska moderater och kristdemokrater som försöker hitta sina roller i ett nytt politiskt landskap.

För två år sedan uppvisade kristdemokraterna i det Österrikiska Folkpartiet (ÖVP) alla tecken på vara ett gammalt krisande etablissemangsparti. Man hade regerat i storkoalitioner med Socialdemokraterna under stora delar av Österrikes efterkrigshistoria, ansågs sönderregerade och idélösa och låg i opinionsmätningarna långt efter högerpopulistiska FPÖ.

Ett halvår senare hade Kurz som ny partiledare vänt partiets opinionssiffror, gjort ÖVP till klart största parti i valet i december 2017 och bildat koalitionsregering med FPÖ.

De flesta ledande företrädare för Europas högerpartier är politiskt formade av åren kring kommunismens fall, då globalisering och liberala reformer framstod som historiens okomplicerade slut.

Kurz, som är född 1986, är däremot den första europeiska högerledaren som politiskt formats av flyktingkrisen och därmed har som självklar utgångspunkt att invandringsfrågan definierar och kommer att definiera europeisk politik under lång tid framöver.

Hösten 2015 var Kurz rekordung österrikisk utrikesminister. När han kritiserade Angela Merkels beslut att öppna dörren på vid gavel för flyktingar fick han sitt publika genombrott, något som förstärktes när han spelade en avgörande roll för att stänga flyktingvägarna via Balkan.

En restriktiv invandringspolitik och motstånd mot politisk islam spelade också centrala roller i Kurz valkampanj 2017. Men kampanjen präglades också av budskap om ledarskap och förnyelse, inte helt olika de som tidigare samma år burit fram Emmanuel Macron till presidentposten i Frankrike.

Från politiska motståndare har Kurz fått hård kritik för att legitimera högerpopulism, men också för att ha haft överseende med FPÖ:s agerande i regeringen. Det har exempelvis handlat om nära band till den ryska regeringen och att inrikesministeriet, som leds av en FPÖ-politiker, på oklara grunder beordrat en razzia mot den del av säkerhetstjänsten som har ansvar för att bekämpa högerextremism.

Samtidigt har Kurz tvingat FPÖ att göra avkall på både EU-motstånd och ekonomisk populism. I opinionsmätningarna har ÖVP fortsatt att växa och ligger idag ett par procentenheter över valresultatet, samtidigt som FPÖ backat.

“Vad Kurz förkroppsligar är en användbar konservatism. Han talar om en öppen värld, internationalism och är pro-europeisk. Men han är pragmatisk när det gäller att lösa problem. Och en av de stora sakfrågorna är invandring. Kurz är precis typen som krävs för att döda Orbanismen”, förklarar Alexander Stubb i Financial Times.

Invandringsfrågan och högerpopulismen har förskjutit mitten i europeisk politik, och fått de gamla statsbärande partierna att kämpa för att återfå fotfästet. Den österrikiske politiske kommentatorn Thomas Hofer menar, i en intervju med tidskriften Foreign Policy (9/7-2018), att Kurz i detta nya politiska landskap hittat en position mellan de klassiska europeiska högerpartierna och högerpopulismen.

Det kanske på gott och ont gör Sebastian Kurz till framtiden för de europeiska högerpartierna. Räkna med att både Ulf Kristersson och Ebba Busch Thor kommer att åka på studieresor till Wien.