AP Photo
AP Photo Bild: Rich Hein

Allt i livet måste inte vara roligt

Det är så underbart att gå till gymmet klockan fem på morgonen när det är kolmörkt ute! Bara man har rätt attityd kan man lära sig att tycka det. Eller?

Det här är en åsiktstext från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

ANNONS

De flesta som gått i skolan minns nog hur en riktigt bra lärare kunde få de mest trista ämnen att bli intressanta. Om läraren i stället var oengagerad och läste innantill slocknade däremot engagemanget ganska snabbt. Att få eleverna att känna lust att lära sig saker är en av skolans huvudsakliga uppgifter.

Det finns en uppfattning om att kunskapstörsten finns inom varje människa, och att det är skolans uppgift att locka fram den naturliga lusten. Peter Gärdenfors, professor i kognitionsvetenskap, hör till dem som driver den tesen. Han menar att viljan att lära sig är naturlig och medfödd, och att pedagogiken borde lägga större vikt vid just den inneboende lusten. ”Elever ska inte gå i skolan för att de ska få bra betyg – de ska gå där för att de har lust att lära”, sa han till Tidningen Grundskolan för några år sedan (9/11 2011).

ANNONS

Att försöka få eleverna att lära sig med lust är en god ambition och ett mål att sträva efter. Men fungerar det verkligen i alla lägen? Många elever älskar så klart att öva glosor. De flesta tycker nog ändå att det är lite motigt. Men läxan måste göras.

Det finns en övertro på att allt kan bli roligt bara man har rätt inställning. Skolan är bara ett exempel. Hur många livsstilsmagasin försöker inte locka läsare med rubriker som ”så hittar du din inre träningsmotivation!” och ”hitta motionsformen du älskar!”. Samma sak gäller kosten. För att äta hälsosamt måste man hitta sin genuina kärlek till groddar och känna att smaklökarna naturligt suktar efter fullkornsbröd i stället för chips.

Till och med familjebildningen har på senare år granskats efter livsnjutandets kriterier, vilket kan leda till snurriga slutsatser. Småbarnsföräldrar blir inte alls lyckligare av att skaffa barn – snarare tvärtom, enligt forskning som uppmärksammats på senare år, bland annat FN:s ”World happiness report”.

I ett reportage i tidskriften Filter (20/11 2017) skriver Christopher Friman att det lyckotapp som småbarnsföräldrar upplever bland annat kan bero på att den idealbild av familjelivet som presenteras i sociala medier inte stämmer överens med verklighetens sömnbrist och legoplock. Men borde slutsatsen därmed vara att inte skaffa barn?

ANNONS

Visst kan det vara roligt att träna, visst är det bra om man hittar en motionsform som man trivs med. Visst kan hälsosamma rätter vara godare än snabbmat. Visst kan barn vara underbara och ljuvliga ibland. Men måste allt vara roligt?

När den kanadensiske psykologiprofessorn Jordan B. Peterson slog igenom stort i Sverige för något år sedan handlade debatten mest om hans inställning till genusfrågor. Det är lite synd. Hans frästa budskap är lika självklart som nödvändigt: ”att man kan åstadkomma någonting bättre i framtiden genom att lämna ifrån sig någonting av värde nu”, som han skriver i sin bok ”12 livsregler”.

Frågan är om det ens är eftersträvansvärt att leva ett liv som bara består av rent lyckorus. På 1970-talet konstruerade den amerikanske filosofen Robert Nozick tankeexperimentet "upplevelsemaskinen”. Det var ett argument mot hedonismen, den moralfilosofiska uppfattningen att det enda värdet är att känna lycka. Nozick förställde sig att det finns maskin som man kan koppla upp sig mot, och som genererar ett ständigt flöde av lyckokänslor. Apparaten tar bort alla bekymmer. Ändå skulle nog de flesta föredra att leva sitt riktiga liv.

Det tankeexperimentet försöker bevisa är att det finns andra värden än ren lycka. De flesta skaffar antagligen inte barn för att de ser 15 år av skrattcirkus framför sig, utan för att det är meningsfullt. De flesta som packar sin träningsväska och ger sig iväg till gymmet en mörk tisdagskväll i november gör det inte för att det är fantastiskt roligt, utan för att motionspasset kan leda till ett friskare och mindre stressigt liv.

ANNONS

Det finns fler problem med inställningen att det är vällust och lycka som ska vara vårt mål med den dagliga tillvaron. Den ställer för höga krav på människor. Den som inte upplever lycka och entusiasm över allt som måste göras för att livet inte ska kollapsa kanske känner sig misslyckad: Jag älskar inte att torka barnkräks, är jag då en dålig förälder? Träningspasset är inte veckans höjdpunkt, är jag då egentligen en grå och trist person som inte lärt mig njuta av livet? Det är inte roligt att traggla franskverb, är jag då en dålig elev?

Hedonism, vilket den här strävan efter njutning är, ställer också för låga krav på individen eftersom den betraktar oss människor enbart som impulsdrivna varelser - inte rationella människor med förmågan att försaka det för stunden njutningsfulla till förmån för det meningsfulla och långsiktiga.

Att vara fri behöver nödvändigtvis inte betyda att man ska följa alla plötsliga nycker. En mer sofistikerad definition av frihet är att man har förmåga att stå över alla de där impulserna och välja själv om man vill ge vika för sötsuget eller om man helt enkelt står emot. Det är ju ändå - för att uttrycka sig lite högtravande - den förmågan, inte hedonismen, som civilisationen vilar på.

ANNONS
comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS