Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut

Naomi Abramowicz: Abramowicz: Vilka ska omfattas av välfärdsstaten?

Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

Ett avslöjande från TV4 har skapat stor uppmärksamhet. I torsdags uppgav Nyheterna att efterlevandestödet för barn kan stiga från 200 till 770 miljoner kronor under de närmaste åren, med anledning av det ökade antalet ensamkommande flyktingbarn. Förra året sökte 35 369 ensamkommande asyl i Sverige, 3 076 av dem har hittills beviljats asyl. Tidigare gällde tuffare beviskrav för att få efterlevandestöd, det vill säga ersättning efter att en eller båda föräldrar har avlidit. Sedan 2013 krävs enbart att den minderårige intygar på heder och samvete att föräldern eller föräldrarna inte är i livet.

Det är möjligt att kostnaderna inte stiger fullt så mycket som TV4 förutspår. Oavsett sätter avslöjandet fingret på några av de viktigaste frågorna just nu: Bör det ha någon betydelse hur länge man har varit bosatt i Sverige innan man får ta del av bidrag och stödåtgärder? Ska systemet förändras så att nyanlända behöver kvala in sig i välfärdssystemet?

Förra veckan föreslog Lars Calmfors, professor emeritus i nationalekonomi, att det bör tillsättas en expertkommission för att utreda hur stor flyktinginvandringen bör vara framöver (DN 30/3). Huruvida nyanlända ska få skörda välfärdsstatens frukter vore ett utmärkt ämne för samma kommission att ta sig an.