Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Några av 2020 års kolumnister. Från vänster till höger: Thomas Gür, Malcom Kyeyune, Anne-Marie Lindgren. Foto Ernst Henry. (collaget är gjort av GP).
Några av 2020 års kolumnister. Från vänster till höger: Thomas Gür, Malcom Kyeyune, Anne-Marie Lindgren. Foto Ernst Henry. (collaget är gjort av GP).

2020 års kolumnister siar om framtiden

Brottsligheten och integration kommer fortsatt vara i fokus för den offentliga debatten, men även klimatet, skolan och inte minst vården kommer vara högt på dagordningen. Det tror 2020 års kolumnister på ledarsidan.

Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

Malcom Kyeyune, marxistisk samhällsdebattör

Min framtidsspaning är att 2020 kommer fortsätta att domineras av det ökande våldet i Sverige. Problemet med detta våld är inte längre att det "bara" är det grövsta i Europa när det kommer till sådant som skjutningar, sprängningar osv, vilket ju självklart vore illa nog. Det mer oroväckande våldet är det som har - eller börjar få - riktigt tydliga tortyrinslag, och där den etniska dimensionen börjar bli oroväckande tydlig. När ungdomar ägnar sig åt tortyr av andra ungdomar är det ett tecken på att samhället håller på att bryta ner i etniska konflikter, och antagligen kommer dessa mörka omen att fortsätta hopa sig under det kommande året, tyvärr.

Isak Skogstad, skolpolitisk expert hos Liberalerna

Inom den svenska skoldebatten har mycket hänt under de senaste åren. Sedan mitten av 2010-talet kan inte längre politiker ifrågasätta vikten av lärarauktoritet, ordning och reda i klassrummet eller betydelsen av skolans kunskapsförmedlande uppdrag om de vill framstå som trovärdiga. Vinden har vänt. Efter den senaste PISA-mätningen, som visade att utrikes födda elevers resultat är undermåliga, kommer den nya skolpolitiska stridsfrågan under 2020 handla om de utrikes födda och de nyanlända elevernas skolresultat. Om inte krafttag tas inom detta området riskerar en hel generation att cementeras i sitt utanförskap. Det har Sverige inte råd med.

Kajsa Dovstad, läkare

Invandring är det ämne som kommer att dominera debatten 2020, liksom 2019. Diskussionen blir förhoppningsvis mer nyanserad. Det finns längtan efter en samhällsdebatt där det är okej att lyfta både bra och dåliga konsekvenser med hur invandringen påverkar gemene svensks vardag.

Sjukvården blir än mer överbelastad. De äldsta 1940-talisterna fyller 80 år, och under 2020-talet kommer antalet 80 plussare öka med 50 procent. Fler multisjuka äldre kräver massiva resurser. Vi får en välbehövlig men svår diskussion om vilken vård som är etiskt godtagbar - och värd att satsa skattepengar på.

Ann-Sofie Hermansson, socialdemokrat och göteborgare

Min spaning är att den allmänna tilltron till förnuftiga diskussioner där vi seriöst värderar motpartens bästa argument håller på att gå förlorad. Istället för reflekterande samtal där man möts i respekt inför varandras ståndpunkter har vi börjat förtala meningsmotståndaren som person. Det skapar brist på tillit till politiken, akademin, journalistiken ja hela det offentliga Sverige. Och det föder i sin tur ett förakt för svaghet. Detta är nog det farligaste. Förlorar gör ytterst demokratin. Vinner gör de enkla och lättköpta lösningarna. Om jag fick önska en sak inför 2020 så är det nåd. Nåd för det saktmodiga samtalet. Och för de komplicerade svaren.

Aleksandra Boscanin, skribent

I dagsläget lyckas inte politiken leva upp till medborgarnas förväntningar varken vad gäller trygghet eller välfärd. Nästan dagligen rapporteras om nya skjutningar och sprängdåd och vårdköerna är fortsatt långa – i oktober hade drygt 34 000 personer fått vänta längre än tre månader på operation eller annan åtgärd. Dessa frågor kommer därför att vara angelägna även under 2020. I sak råder dock ingen politisk konflikt kring att utvecklingen är problematisk. Stridigheterna handlar snarare om vems ansvaret är, vilka politiska åtgärder som bör vidtas och – den största konflikten – vilka partier som bör samarbeta.

Paulina Neuding, Europaredaktör på Quillette

Utanförskap, gängbrottslighet och grovt våld fortsätter att utvecklas i fel riktning, och sakpolitiskt kommer 2020-talet att domineras av frågan om kriminaliteten. Regeringen har hittills bedrivit PR-kampanj för Sverigebilden i utlandet, bland annat genom att försöka tona ner allvaret i den svenska brottsutvecklingen. Det är viktigt att Sverige väljer motsatt väg framöver. Brottsvågen har försatt Sverige i kris. I stället för att spela ned problemen, måste regeringen vända sig till den expertis som finns bland myndigheter och forskare utomlands och vara beredd att be om hjälp. Verkligheten i Sverige är viktigare än Sverigebilden.

Hamid Zafar, utbildningschef Mullsjö

Jag konstaterar att jag fick väldigt rätt när jag i början på året siade att det dödliga gängvåldet skulle bli en av de viktigaste frågorna under 2019. Trenden ser inte ut att vara bruten så tror jag att det kommer vara den viktigaste frågan även under 2020. Det är egentligen inte så konstigt. Få saker skakar om ett samhälle som när känslan av trygghet sätts ur spel. Därför kommer diskussionen under 2020 utgå ifrån de som å ena sidan menar att Sverige aldrig varit tryggare och de som menar det motsatta. För den enskilda människan som fått sin bil stucken i brand eller blivit rånad spelar det ingen roll. För dessa trumfar den råa verkligheten alla politiska ideologier.

Thomas Gür, författare och företagare

Redan i slutet av 2019 kom vi att få en tydlig indikation på vad som kommer att bli den största politiska stridsfrågan under 2020: Omvälvningarna i de politiska partiernas allianser.

Det först av KD och sedan av M inledda närmandet till SD, i syfte att formera dels en stridbar opposition, dels ett regeringsalternativ, kommer att leda till att den allt mer skrumpnande socialdemokratin och dess stödpartier trappar upp polemiken mot den alternativa konstellation som nu växer fram. Det vi hittills sett i form av angrepp och anklagelser blir till en västanfläkt relativt den offensiv som redan är i färd med att mobiliseras och den storm som komma skall.

Göran Värmby, f.d. Miljöchef på Göteborgs stad

Klimatfrågan fortsätter att vara en angelägen fråga men skapar också nya konflikter och ökad politisering. Vänstern, de gröna och antikapitalistiska krafter vill göra frågan till sin. Konservativa ser kärnkraften, speciellt den nya tekniken, som en räddning. De får draghjälp av problemen med den svenska elförsörjningen och nedläggningen av två reaktorer i Ringhals. Fler röster börjar höjas för att klimatlarmen är överdrivna, motverkar sitt syfte och döljer flera andra allvarliga miljö- och världspolitiska problem. Kinas, Indiens och Afrikas kolkraftsplaner tvingar både Sverige och andra länder att börja arbeta mer realistiskt.

Jakob Heidbrink, docent i juridik på Göteborgs universitet

Jag tror att 2020 kommer att bli det år då värdegrundsretoriken vänds mot dess upphovsmän. De många skrivningarna om öppenhet, demokrati och allas lika värde kommer att i tilltagande grad åberopas av konservativa och Sverigedemokrater (vilket inte alls är samma grupper). Samtidigt kommer strategier som deplattformering också användas av höger sida. När vänstersidan protesterar, kommer protesten att mötas av ilskna påpekanden att det ju minsann var vänstern som började. Det kommer alltså inte längre att vara värdegrundens själva existens som kommer att utgöra den särskiljande linjen, utan istället frågan hur värdegrunden ska uppfattas och tillämpas.

Alice Teodorescu Måwe, huvudsekreterare för Moderaternas idéprogram

Dessvärre är risken stor att nästa år, i likhet med föregående, kommer att domineras av det grova våldet och rånen som alltmer söker sig in i vanliga skötsamma medborgares vardag, också i de mindre städerna. Konsekvenserna i form av bristande tillit - till politikens förmåga, de gemensamma institutionerna, till varandra – kan bli långtgående. Kopplingen mellan trygghet och frihet kommer att bli allt tydligare, liksom att statens primära uppgift är att garantera den förra för att säkra den senare.

Markus Uvell, opinionsanalytiker

Den viktigaste politiska frågan 2020 kommer bli förtroendet. Ingen partiledare uppbär idag ett rimligt mått hos svenska folket, samtidigt som de utmaningar Sverige står inför är större än på mycket länge. Halvvägs in i en mandatperiod präglad av misstro och politisk oförmåga har partierna ett akut behov av visa att man inte bara har idéer om vad som borde göras utan faktiskt kraft och mod att faktiskt fatta de beslut som krävs.

Pessimismen är större än på mycket länge, de flesta partiledare försöker beskriva tillvaron så dystert som möjligt. Det är bekvämt, men inte vad väljarna efterfrågar. Den avgörande frågan är som vanligt: vad ska vi göra?

Anne-Marie Lindgren, socialdemokratisk debattör och författare

Vi tar, förstås, med oss flera av 2019 stora olösta frågor till 2020, och förmodligen till flera år därefter. Gängkriminaliteten och det som hör ihop med den – de sociala problem som drivit på den, och den organiserade brottligheten bakom den – hör dit. Likaså problemen kring den kommunala ekonomin, särskilt då sjukvården.

Frågan om förändrad arbetsrätt är en potentiell konfliktfråga mellan partierna, likaså den om privata sjukförsäkringar. Däremot verkar det dra ihop sig till enighet om skärpta regler för arbetskraftsinvandring. Och det skulle inte direkt förvåna mig om det blev åtminstone vissa om- eller tilläggsförhandlingar om januariavtalet.