Även ungdomar har rätt till själslig integritet

Det är skillnad på att ställa frågor om rökning och att gräva i någons själ.

Det här är en åsiktstext från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

ANNONS

Den psykiska ohälsan bland ungdomar tycks öka. Socialdemokraterna i Göteborg vill därför ”gå pang på problemet”, säger kommunalrådet Viktoria Tryggvadottir Rolka. Hon vill ha obligatorisk psykosocial screening av stadens elever, alltså kontroller av barnens psykiska hälsa (DN 18/1).

Psykologisk screening kan utformas på olika sätt men består ofta av en första ”gallring” där personen får svara på frågor om sig själv för att man på så vis ska upptäcka exempelvis ångest eller depression.

Intentionen är god. Stress och ångest bland unga är ett stort problem, liksom användningen av droger.

Att kalla in alla elever till obligatoriska kontroller av den mentala hälsan skulle fånga upp dem som inte själva söker hjälp trots att de behöver. Även barn kan spela teater och låtsas att de mår bra trots att de inte gör det.

ANNONS

Men det finns en aspekt av förslaget som inte ska underskattas. Obligatoriska mentala hälsokontroller riskerar att kränka elevernas integritet. Även barn har rätt till ett privatliv och negativ yttrandefrihet, alltså rätten att inte svara på frågor som de inte vill svara på. Särskilt när det rör ens eget innersta. Att gräva i någons själ är en helt annan sak än att ställa frågor om rökning eller motionsvanor. Ingen mår bra av att uppleva att någon annan överträder ens privata gränser, oavsett hur gott syftet är.

Det är svårt att inte dra paralleller till ämnet livskunskap. På 1990-talet blev det populärt i svenska skolor. Ofta handlade lektionerna om att eleverna på det ena eller andra sättet skulle blotta sig och berätta om traumatiska upplevelser, som erfarenheter av ätstörningar och sexuella övergrepp, genom metoden ”social och emotionell träning” (SET).

På så vis skulle man öka det psykiska välbefinnandet. Men resultatet blev ofta tvärtom. Skolinspektionen menar att SET-modellen riskerar att öka förekomsten av kränkande behandling.

En obligatorisk hälsoscreening skulle givetvis inte ske inför hela klassen. Men riskerna för integritetskränkningar finns ändå. Visst kan någon som inte vill öppna upp sig och berätta om privata problem bara hålla truten och vägra att svara på frågorna. Men de vuxna i skolan har en naturlig auktoritet över barnen.

ANNONS

Det är lätt att tänka sig att en elev som vill vara duktig i skolan och göra som han eller hon blir tillsagd kanske överskrider sina egna gränser för att vara till lags.

Att regelbundet kalla in eleverna för samtal med skolkuratorn är en bra idé, men eleverna måste alltid ha en möjlighet att tacka nej. Ibland är det bättre att gå varsamt fram än att gå ”pang på problemet”. De borgerliga partierna i staden bör inte låta sig övertygas om att detta är rätt väg att gå.

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS